887/2021

Denna lag innehåller bestämmelser om det europeiska systemet för elektroniska vägtulltjänster och om driftskompatibilitet mellan de elektroniska vägtullsystemen.

Lagen innehåller också bestämmelser om utbyte av fordonsregistreringsuppgifter mellan Europeiska unionens medlemsstater i samband med underlåtenhet att betala vägavgifter.

Denna lag gäller inte små, rent lokala elektroniska vägtullsystem.

I denna lag avses med

Om ett elektroniskt vägtullsystem kräver installation eller användning av fordonsutrustning ska en eller flera av följande tekniska lösningar tillämpas:

Utöver vad som föreskrivs i denna lag ska fordonsutrustningen uppfylla de krav som ställs på radioutrustning i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) och de krav som ställs på elektrisk utrustning och elanläggningar i elsäkerhetslagen (1135/2016). Fordonsutrustningen ska i en situation som avses i 1 mom. vara driftskompatibel med det elektroniska vägtullsystemet och kunna kommunicera med det. Fordonsutrustning som använder teknik för satellitbaserad positionsbestämning ska dessutom vara kompatibel med de tjänster för positionsbestämning som tillhandahålls av satellitpositioneringssystemet Galileo och European Geostationary Navigation Overlay Service.

Fordonsutrustningen får använda egen maskin- och programvara eller delar av annan maskin- och programvara som finns i fordonet, eller både och. Fordonsutrustningen får använda annan teknik än sådan som anges i 1 mom. för att kommunicera med andra maskinvarusystem som finns i fordonet, förutsatt att användningen inte äventyrar trafiksäkerheten, tjänsternas kvalitet eller skyddet för privatlivet.

Fordonsutrustningen får användas förutom för vägtulltjänster även för att erbjuda andra tjänster. Användningen av fordonsutrustningen för andra ändamål får inte hindra vägtulltjänsterna i något EETS-område.

Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan en leverantör som är etablerad i Finland tillstånd att verka som EETS-leverantör i Finland, om leverantören

En EETS-leverantör uppfyller inte kravet på gott anseende enligt 1 mom. 6 punkten om en ansvarsperson hos leverantören under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren till bötesstraff för allvarligt brott mot bestämmelser eller föreskrifter om anställningsförhållanden, näringsutövning, bokföring eller skuldförhållanden och gärningen visar att personen är uppenbart olämplig att företräda EETS-leverantören.

Om en tjänsteleverantör inte längre uppfyller de förutsättningar som avses i 1 mom., ska Transport- och kommunikationsverket ge denna möjlighet att avhjälpa bristen inom en rimlig tid. Efter att tiden löpt ut ska Transport- och kommunikationsverket återkalla ett beviljat tillstånd, om tjänsteleverantören inte har avhjälpt bristen och bristen ska anses vara väsentlig.

EETS-leverantörer ska med avgiftsupptagare ingå EETS-avtal som täcker samtliga EETS-områden i minst fyra medlemsstater inom tre år från det att tillståndet beviljats EETS-leverantören.

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. ska EETS-avtalen omfatta alla EETS-områden i en viss medlemsstat inom två år från det att det första avtalet ingicks i den medlemsstaten.

EETS-leverantörer ska hela tiden upprätthålla täckningen för tjänsterna i sina samtliga EETS-områden när de har ingått avtal om områdena. Om tjänsterna vid ett EETS-område har avbrutits av orsaker som beror på avgiftsupptagaren, ska EETS-leverantören på nytt börja upprätthålla tjänsterna så snart som möjligt efter det att orsaken har upphört.

EETS-leverantörer ska på sin webbplats offentliggöra information om sin täckning av EETS-områden och eventuella ändringar av den. EETS-leverantörer ska dessutom inom en månad från det att tillståndet beviljats offentliggöra detaljerade planer för varje eventuell utvidgning av sina tjänster till ytterligare EETS-områden. De uppgifter som avses i detta moment ska uppdateras årligen.

EETS-leverantörer ska årligen till Transport- och kommunikationsverket ge in en anmälan om täckningen av sina tjänster inom EETS-områdena.

EETS-leverantörer ska förse EETS-användare med den fordonsutrustning som behövs för att använda tjänsterna.

EETS-leverantörer ska föra en förteckning över ogiltigförklarad fordonsutrustning som har anknytning till deras EETS-avtal med EETS-användare.

EETS-leverantörer ska på sin webbplats offentliggöra de avtalsvillkor som de tillämpar på sina avtal med EETS-användare.

Bestämmelser om EETS-leverantörers skyldigheter i fråga om tjänster och tekniskt stöd till EETS-användare finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/204 om detaljerade skyldigheter för leverantörer av vägtulltjänster i Europeiska systemet för elektroniska vägtulltjänster (EETS), minimiinnehåll i EETS-områdesdeklarationen, elektroniska gränssnitt och krav för driftskompatibilitetskomponenter, och om upphävande av beslut 2009/750/EG, nedan EETS-genomförandeförordningen .

EETS-leverantörer ska förse avgiftsupptagaren med nödvändig information om EETS-användarnas fordon för beräkningen av vägtullar eller all information som är nödvändig för att avgiftsupptagaren ska kunna kontrollera beräkningen av den vägtull som EETS-leverantören tillämpar på EETS-användarnas fordon.

Bestämmelser om EETS-leverantörers skyldigheter i fråga om fakturering av EETS-användare finns i EETS-genomförandeförordningen.

En EETS-leverantör ska på begäran omedelbart ge avgiftsupptagaren nödvändiga uppgifter om ett fordon som använts i ett misstänkt fall av underlåtenhet att betala vägavgift och om den ägare eller innehavare av fordonet som är kund hos EETS-leverantören.

Avgiftsupptagaren har rätt att av en EETS-leverantör få nödvändiga uppgifter om fordon som ägs eller innehas av EETS-leverantörens kunder och som under en viss tidsperiod har körts i ett EETS-område som avgiftsupptagaren ansvarar för samt nödvändiga uppgifter om dessa fordons ägare eller innehavare. Detta förutsätter att informationen är nödvändig för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra sina lagstadgade skyldigheter. EETS-leverantören ska tillhandahålla de begärda uppgifterna inom två dagar från mottagandet av begäran.

Avgiftsupptagare får inte lämna de i 1 och 2 mom. avsedda uppgifterna vidare, om inte något annat föreskrivs i lag. I de fall då avgiftsupptagaren ingår i samma enhet som leverantören av vägtulltjänster får uppgifterna uteslutande användas för att avgiftsupptagaren ska kunna fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.

Avgiftsupptagaren ansvarar för vägtullsområdets kompatibilitet med EETS. Avgiftsupptagaren ska för det EETS-område den ansvarar för utarbeta en EETS-områdesdeklaration och upprätthålla området i enlighet med den. I EETS-områdesdeklarationen ska ingå en detaljerad plan för processen för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse med specifikationerna och lämplighet för användning.

När ett elektroniskt vägtullsystem inrättas ska den avgiftsupptagare som ansvarar för systemet på sin webbplats offentliggöra EETS-områdesdeklarationen i tillräckligt god tid innan det nya EETS-området tas i drift, så att EETS-leverantörer kan ackrediteras senast en månad innan det nya systemet tas i drift.

Bestämmelser om de tekniska och förfarandemässiga kraven för driftskompatibilitet samt om minimiinnehållet i områdesdeklarationen finns i EETS-genomförandeförordningen.

Innan det elektroniska vägtullsystemet ändras väsentligt ska den avgiftsupptagare som ansvarar för systemet, utöver vad som föreskrivs i 1 mom., i EETS-områdesdeklarationen fastställa och offentliggöra en detaljerad plan av den förnyade bedömningen av huruvida driftskompatibilitetskomponenter tillhörande EETS-leverantörer som redan ackrediterats för systemet innan det ändrades väsentligt överensstämmer med specifikationerna och lämpar sig för användning. Planen ska medge att berörda EETS-leverantörer kan få förnyad ackreditering senast en månad innan det ändrade systemet tas i drift. Avgiftsupptagaren ska iaktta planen.

Om EETS-området inte motsvarar de tekniska och förfarandemässiga driftskompatibilitetsvillkor som föreskrivs för EETS, ska den ansvariga avgiftsupptagaren vidta korrigerande åtgärder för att säkerställa vägtullsystemets kompatibilitet med EETS.

Avgiftsupptagaren ska vid bedömningen av driftskompatibilitetskomponenters lämplighet för användning handla på ett icke-diskriminerande sätt och samarbeta med EETS-leverantörer, tillverkare och anmälda organ.

Avgiftsupptagaren ska godta alla EETS-leverantörer som vill tillhandahålla EETS-tjänster inom de vägtullsområden som avgiftsupptagaren ansvarar för. En förutsättning för godkännandet är att EETS-leverantören uppfyller de skyldigheter och allmänna villkor som fastställts i EETS-områdesdeklarationen.

Avgiftsupptagare får inte kräva att EETS-leverantörer ska använda sådana tekniska eller förfarandemässiga lösningar som gör att EETS-leverantörens driftskompatibilitetskomponenter inte är driftskompatibla med elektroniska vägtullsystem på andra EETS-områden.

I avtalet mellan avgiftsupptagaren och EETS-leverantören ska det vara tillåtet för EETS-leverantören att direkt fakturera EETS-användaren för vägtullen. EETS-leverantören ska fakturera EETS-användaren i avgiftsupptagarens namn, om avgiftsupptagaren begär det.

Avgiftsupptagare ska från EETS-leverantörer med vilka de har avtalsförhållanden godta all sådan operativ fordonsutrustning som har certifierats i enlighet med det förfarande som fastställs i EETS-genomförandeförordningen och som inte finns upptagen i en sådan förteckning över ogiltigförklarad fordonsutrustning som avses i 6 § 2 mom.

Om EETS verksamhet störs av orsaker som beror på avgiftsupptagaren, ska avgiftsupptagaren sörja för ersättande tjänster för att trygga smidigheten i trafiken.

EETS-leverantörer har rätt till tjänsteersättning av avgiftsupptagare.

Den metod som används för att fastställa tjänsteersättningen till EETS-leverantörer ska vara identisk för alla EETS-leverantörer som är ackrediterade för ett visst EETS-område. Avgiftsupptagaren ska offentliggöra metoden som en del av de kommersiella villkoren i EETS-områdesdeklarationen. Bestämmelser om tjänsteersättning finns i EETS-genomförandeförordningen.

Om det i EETS-området finns en huvudsaklig tjänsteleverantör, ska den metod som används för att fastställa tjänsteersättningen till EETS-leverantörer följa samma struktur som ersättningen för jämförbara tjänster som tillhandahålls av den huvudsakliga tjänsteleverantören. Beloppet av tjänsteersättningen till EETS-leverantören får endast av särskilda skäl skilja sig från ersättningen till den huvudsakliga tjänsteleverantören.

EETS-användare kan beställa tjänster från vilken EETS-leverantör som helst.

En EETS-användare har fullgjort sin betalningsskyldighet gentemot avgiftsupptagaren när användaren har betalat vägtullen till sin EETS-leverantör.

Om fordonet har fler fordonsutrustningar än en, är EETS-användaren ansvarig för att använda rätt fordonsutrustning för det specifika EETS-området.

Bestämmelser om EETS-användares skyldigheter i fråga om tillhandahållande av uppgifter till EETS-leverantörer samt användning och hantering av fordonsutrustning finns i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/203 om klassificering av fordon, skyldigheter för användare av europeiska elektroniska vägtullar, krav på driftskompatibilitetskomponenter och minimikriterier för anmälda organs behörighet, nedan den delegerade EETS-förordningen .

Den vägtull som avgiftsupptagaren tar ut hos EETS-användare får inte överstiga den vägtull som tas ut hos andra användare inom samma EETS-område.

Om den fordonsklassificering för fastställande av vägtullstaxan som används av EETS-leverantören avviker från den som avgiftsupptagaren använder ska avgiftsupptagarens klassificering tillämpas, om det inte kan påvisas att den är felaktig.

Avgiftsupptagaren har rätt att kräva betalning från en EETS-leverantör för alla färdvägsdeklarationer och situationer när färdvägsdeklarationer saknas för EETS-användarkonton som hanteras av den EETS-leverantören.

Om en EETS-leverantör har sänt en sådan förteckning över ogiltigförklarad fordonsutrustning som avses i 6 § 2 mom. till avgiftsupptagaren, ansvarar inte EETS-leverantören längre för någon ytterligare vägtull som uppkommit genom användning av sådan ogiltigförklarad fordonsutrustning.

I mikrovågsbaserade vägtullsystem meddelar avgiftsupptagarna EETS-leverantörerna om färdvägsdeklarationer för de vägtullar som uppkommit för deras respektive EETS-användare.

Bestämmelser om detaljerna vid utformningen av de taxesystem som ska tillämpas på fordonsklassificeringen och om de förfaranden som behövs vid upprättandet av systemen finns i den delegerade EETS-förordningen.

Avgiftsupptagare och EETS-leverantörer ska ordna den ekonomiska uppföljningen och bokföringen av EETS-verksamheterna separat från organisationens övriga verksamhet så att det ekonomiska resultatet av EETS-verksamheterna kan utredas på ett tillförlitligt sätt.

Om samma organisation sköter uppgifterna för både avgiftsupptagare och EETS-leverantörer ska den upprätta separata resultaträkningar och balansräkningar för dessa verksamheter och foga dem till bokslutet. Bestämmelser om upprättande av resultaträkning och balansräkning finns i bokföringslagen (1336/1997).

Den avgiftsupptagare som ansvarar för ett EETS-område ska inrätta en testmiljö där EETS-leverantörer eller deras behöriga ombud kan kontrollera att deras fordonsutrustning lämpar sig för användning inom avgiftsupptagarens EETS-område. Intyg ska utfärdas för respektive avklarat test. Avgiftsupptagare får inrätta en enda testmiljö för fler än ett EETS-område och får tillåta att ett behörigt ombud kontrollerar en typ av fordonsutrustnings lämplighet för användning på flera EETS-leverantörers vägnar. Avgiftsupptagaren får kräva att EETS-leverantörerna eller deras behöriga ombud täcker kostnaderna för respektive test.

Bestämmelser om kraven för EETS driftskompatibilitetskomponenter och allmänna infrastrukturkrav finns i den delegerade EETS-förordningen. Driftskompatibilitetskomponenter som bär CE-märkning eller en försäkran om överensstämmelse med specifikationerna eller en försäkran om lämplighet för användning ska anses uppfylla kraven för driftskompatibilitetskomponenter.

Bestämmelser om särskilda infrastrukturkrav, förfarandet för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse med specifikationerna och lämplighet för användning samt innehållet i och formatet för EG-försäkran och specifikationer för elektroniska gränssnitt mellan avgiftsupptagares, EETS-leverantörers och EETS-användares driftskompatibilitetskomponenter finns i EETS-genomförandeförordningen.

Om driftskompatibilitetskomponenter som är försedda med CE-märkning och som har släppts ut på marknaden inte uppfyller kraven i 16 §, ålägger Transport- och kommunikationsverket driftskompatibilitetskomponenternas tillverkare eller dennes befullmäktigade ombud att avhjälpa bristerna inom utsatt tid.

Om driftskompatibilitetskomponenternas tillverkare eller dennes befullmäktigade ombud inte iakttar Transport- och kommunikationsverkets åläggande enligt 1 mom., kan verket besluta att begränsa komponenternas användningsområde eller förbjuda att de används, eller besluta att de ska dras bort från marknaden.

Driftskompatibilitetskomponenternas tillverkare eller dennes befullmäktigade ombud ska inom den tid som Transport- och kommunikationsverket bestämmer lämna verket en redogörelse för de åtgärder som tillverkaren eller ombudet har vidtagit med anledning av ett beslut enligt 2 mom.

Transport- och kommunikationsverket ska omedelbart underrätta Europeiska kommissionen och det anmälda organ som saken gäller om de åtgärder som verket vidtagit med stöd av denna paragraf och ange motiven till dem. Transport- och kommunikationsverket ska dessutom underrätta medlemsstaterna i Europeiska unionen om ålägganden som verket meddelat med stöd av 1 mom.

Transport- och kommunikationsverket utser på ansökan de organ som ansvarar för att utföra eller övervaka det förfarande för bedömning av överensstämmelse i fråga om specifikationer eller lämplighet för användning som avses i EETS-genomförandeförordningen och ser till att organen anmäls till Europeiska kommissionen och till de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen.

I beslutet om utseende anges det anmälda organets kompetensområde, fastställs arrangemangen för tillsynen över organet och ställs vid behov även andra krav, begränsningar och villkor som gäller organets verksamhet och genom vilka det säkerställs att uppgifterna blir utförda på ett ändamålsenligt sätt. Ett anmält organ utses för viss tid eller tills vidare.

Det anmälda organet ska vara en i Finland registrerad juridisk person eller en del av en sådan. Bestämmelser om andra minimikrav som organet ska uppfylla finns i den delegerade EETS-förordningen. De organ som uppfyller bedömningskriterierna enligt relevanta europeiska standarder anses uppfylla dessa minimikrav.

Det anmälda organet ska underrätta Transport- och kommunikationsverket om alla sådana förändringar som kan påverka uppfyllandet av de krav som anges i 1 mom. och i den delegerade EETS-förordningen.

Anmälda organ ska årligen lämna Transport- och kommunikationsverket en redogörelse för utförandet eller övervakningen av det förfarande för bedömning av överensstämmelse i fråga om specifikationer eller lämplighet för användning som avses i EETS-genomförandeförordningen samt för resultatet av bedömningsförfarandet eller övervakningen.

Ett anmält organ ska när det utför sina uppgifter beakta de bestämmelser, rekommendationer, anvisningar och standarder som gäller objektet samt följa hur de utvecklas inom sitt verksamhetsområde.

På anställda vid ett anmält organ ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Ett anmält organ kan till sin hjälp anlita utomstående provnings- och kontrolltjänster eller andra tjänster, om den utomstående tjänsteleverantören uppfyller kraven i 19 § 1 mom. och i den delegerade EETS-förordningen. De anmälda organen ansvarar också för de åtgärder som de har låtit någon utomstående utföra och för bedömningen av överensstämmelse med kraven och lämplighet för användning i dess helhet.

Om ett anmält organ inte längre uppfyller de krav som anges i 19 § 1 mom. och i den delegerade EETS-förordningen eller iakttar villkoren i beslutet om utseende eller om det annars förekommer allvarliga brister i dess verksamhet, ska Transport- och kommunikationsverket uppmana organet att inom en utsatt tid rätta till missförhållandet. Transport- och kommunikationsverket ska återkalla beslutet att utse organet, om organet inte har avhjälpt missförhållandet inom den utsatta tiden och bristen ska anses vara väsentlig.

Transport- och kommunikationsverket ska underrätta Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i Europeiska unionen om att beslutet att utse det anmälda organet har återkallats.

Transport- och kommunikationsverket för ett register över EETS-områden inom finskt territorium. I registret införs följande information:

Den avgiftsupptagare som svarar för ett vägtullsområde ska utan obefogat dröjsmål underrätta Transport- och kommunikationsverket om förändringar i de uppgifter som avses i 1 mom.

De uppgifter som avses i 1 mom. ska vara allmänt tillgängliga i elektronisk form.

Transport- och kommunikationsverket ska elektroniskt, i slutet av varje kalenderår, till Europeiska kommissionen översända uppgifter om de EETS-områden som förts in i registret.

Transport- och kommunikationsverket för ett register över EETS-leverantörer. I registret antecknas uppgifter om EETS-leverantören och det beviljade tillståndet samt slutsatserna från granskningen av den riskhanteringsplan som avses i 4 § 1 mom. 6 punkten.

Transport- och kommunikationsverket offentliggör på sin webbplats information om de EETS-leverantörer som har beviljats tillstånd enligt 4 § och deras kontaktuppgifter.

Transport- och kommunikationsverket ska elektroniskt, i slutet av varje kalenderår, till Europeiska kommissionen översända uppgifter om de EETS-leverantörer som förts in i registret.

Transport- och kommunikationsverket övervakar att denna lag följs.

Transport- och kommunikationsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen över efterlevnaden av denna lag av EETS-leverantörer, avgiftsupptagare, tillverkare av driftskompatibilitetskomponenter eller deras befullmäktigade ombud och av anmälda organ.

Transport- och kommunikationsverket ska minst en gång om året kontrollera att EETS-leverantörerna uppfyller de krav som ställs på dem. För att bedöma kravet på gott anseende enligt 4 § 1 mom. 7 punkten har Transport- och kommunikationsverket rätt att få nödvändiga uppgifter ur straffregistret och ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002).

För att utföra sina tillsynsuppgifter har Transport- och kommunikationsverket rätt att få tillträde till lokaler och övriga utrymmen som EETS-leverantörer, avgiftsupptagare och tillverkare av driftskompatibilitetskomponenter eller deras befullmäktigade ombud innehar, med undantag för utrymmen som används för boende av permanent natur. Vid inspektioner ska 39 § i förvaltningslagen (434/2003) iakttas.

Transport- och kommunikationsverket kan i försökssyfte inom ett EETS-område temporärt tillåta ett pilotsystem för vägtullar som innefattar ny teknik eller nya metoder som avviker från de krav som anges i denna lag, i EETS-genomförandeförordningen eller i den delegerade EETS-förordningen.

För att inleda ett pilotsystem för vägtullar ska Transport- och kommunikationsverket begära tillstånd av Europeiska kommissionen.

Transport- och kommunikationsverket är den nationella kontaktpunkt som avses i artikel 23.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/520 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen, nedan EETS-direktivet .

Transport- och kommunikationsverket ska ge de nationella kontaktpunkterna i de övriga medlemsstaterna de obligatoriska uppgifterna enligt bilaga I till EETS-direktivet om fordon och deras ägare och innehavare för identifiering av fordonet och ägaren eller innehavaren vid underlåtenhet att betala vägavgift. Vid informationsutbytet ska det europeiska informationssystemet avseende fordon och körkort användas.

Transport- och kommunikationsverket kan ålägga den som bryter mot denna lag, mot EETS-genomförandeförordningen eller mot den delegerade EETS-förordningen att rätta till felet eller försummelsen. Beslutet kan förenas med vite eller med hot om att verksamheten helt eller delvis avbryts eller att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

Omprövning av beslut som avses i denna lag får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Ett beslut som har fattats med stöd av denna lag ska iakttas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökts bestämmer något annat.

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som gäller föreläggande och utdömande av vite samt föreläggande och verkställighet av hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande finns dock i viteslagen (1113/1990).

Denna lag träder i kraft den 23 oktober 2021.

Genom denna lag upphävs lagen om driftskompatibilitet för elektroniska vägtullsystem (21/2014).

En hänvisning till lagen om driftskompatibilitet för elektroniska vägtullsystem någon annanstans i lag avser efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till denna lag.

EETS-leverantörer får till och med den 31 december 2027 förse användare av lätta fordon med sådan fordonsutrustning som lämpar sig för användning med endast 5,8 gigahertz mikrovågsteknik, för användning i EETS-områden som inte kräver satellitbaserad positionsbestämning eller mobilkommunikationsteknik.