1180/2011

I denna lag föreskrivs om den rätt till pension som arbetstagare i anställning hos en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel och kyrkostyrelsen inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har samt om den rätt till familjepension som arbetstagarnas förmånstagare har.

I denna lag avses med

Denna lag tillämpas på den som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Föreningar, andra sammanslutningar, stiftelser eller anstalter kan med Kyrkans centralfond överenskomma om att denna lag ska tillämpas i fråga om en sådan präst eller lektor som är anställd hos dem och som domkapitlet har berättigat att vara verksam såsom präst eller lektor i anställning hos dem, eller i fråga om en sådan diakonissa som handhar en läraruppgift som huvudsyssla i en diakonissanstalt. Om inte något annat följer av EU:s grundförordning om social trygghet eller internationella överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland, kan likaså med Kyrkans centralfond överenskommas om de villkor på vilka denna lag ska tillämpas i fråga om den som är anställd hos en mellankyrklig eller motsvarande organisation eller hos någon annan evangelisk-luthersk kyrka eller dess församling i arbete bland finländska utvandrare eller som är eller under en tid av minst åtta år varit i missionsarbete utomlands.

Uppstår det oklarhet om huruvida denna lag ska tillämpas på en arbetstagare, avgörs saken av den kommunala pensionsanstalten på ansökan av arbetsgivaren eller arbetstagaren.

Kyrkans centralfond sköter de uppgifter den har enligt 5 kap. när det gäller finansiering av pensionsskyddet samt uttagandet av pensionsavgifter och andra uppgifter den har enligt denna lag.

Den kommunala pensionsanstalten sköter verkställigheten av pensionsskyddet enligt denna lag, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Bestämmelser om överföring till den kommunala pensionsanstalten av de medel som behövs för betalning av pensioner finns i 137 b § i lagen om kommunala pensioner (549/2003).

Om en arbetstagare har rätt att få på lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) grundad dagpenning eller olycksfallspension, på lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) grundad livränta eller på trafikförsäkringslagen (279/1959) grundad fortlöpande ersättning för egen skada, eller ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991) eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), kan pension enligt denna lag betalas till fullt belopp till dess beloppet av dagpenningen, olycksfallspensionen, livräntan, ersättningen eller ersättningen för inkomstbortfall är slutligt avgjort. Arbetstagarens rätt till nämnda förmåner övergår på den kommunala pensionsanstalten till den del den kommunala pensionsanstalten har betalat pension för samma tid.

Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt på familjepension enligt lagen om olycksfallsförsäkring, på försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst och på fortlöpande ersättning med stöd av trafikförsäkringslagen, om en sådan pension eller ersättning betalas till en förmånstagare efter en arbetstagares död och den kommunala pensionsanstalten till fullt belopp har betalat ut den familjepension som den beviljat.

En pensionssökande och en förmånstagare ska lämna den kommunala pensionsanstalten de uppgifter som behövs för behandlingen och avgörandet av ett pensionsärende.

Den som får invalidpension är skyldig att underrätta den kommunala pensionsanstalten om att han eller hon återfått arbetsförmågan, om att han eller hon börjar förvärvsarbeta och om att rehabiliteringen avbrutits.

Den som får arbetslöshetspension är skyldig att underrätta den kommunala pensionsanstalten om

Den som får deltidspension är skyldig att underrätta den kommunala pensionsanstalten om

Den som får efterlevandepension är skyldig att underrätta den kommunala pensionsanstalten om han eller hon har ingått äktenskap. Om ett barn som får barnpension adopteras av någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta den kommunala pensionsanstalten om adoptionen.

Utöver vad som föreskrivs ovan om pensionstagarens skyldighet att lämna uppgifter kan den kommunala pensionsanstalten kräva en utredning av pensionstagaren om omständigheter som påverkar pensionsbeloppet och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att förändringar har skett i dessa omständigheter.

Pension ska sökas hos den kommunala pensionsanstalten på en för ändamålet fastställd blankett. Till ansökan ska fogas den utredning som behövs för att pensionsärendet ska kunna avgöras.

Den som ansöker om invalidpension ska tillställa den kommunala pensionsanstalten ett läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd. Utlåtandet ska innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Den kommunala pensionsanstalten kan dock också godkänna ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Om sökanden vårdas på sjukhus eller särskilda skäl annars föreligger, kan den kommunala pensionsanstalten inhämta läkarutlåtande också på egen bekostnad.

Den som ansöker om invalidpension är, om den kommunala pensionsanstalten så bestämmer, skyldig att för utredning av hur mycket arbetsförmågan är nedsatt låta sig undersökas hos en av den kommunala pensionsanstalten namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av den kommunala pensionsanstalten. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av sådan utredning som den kommunala pensionsanstalten har tillgång till.

Den kommunala pensionsanstalten ska ersätta kostnaderna för den undersökning som avses i 2 mom., till vilka även räknas skäliga resekostnader och ett skäligt dagtraktamente för en resa som enligt vad som bestämts har gjorts till en annan ort.

Om en arbetstagare på grund av ålder, handikapp, sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om pension eller i övrigt sköta sina pensionsärenden och arbetstagaren saknar en intressebevakare, kan en av den kommunala pensionsanstalten godkänd nära anhörig till arbetstagaren eller den som huvudsakligen har skött om arbetstagaren, på arbetstagarens vägnar ansöka om pension och även i övrigt föra arbetstagarens talan i ärenden som gäller pension.

En pensionsansökan anses vara gjord den dag den inkommit till den kommunala pensionsanstalten, Kyrkans centralfond, en pensionsanstalt som avses i en arbetspensionslag, Pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen har bemyndigat för ändamålet.

Beslut av den kommunala pensionsanstalten får delges så att det sänds till mottagaren per post eller så att beslutet delges elektroniskt på det sätt som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).

En eller flera legitimerade läkare ska delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering och andra ärenden som inbegriper medicinska frågor. En läkare vid den kommunala pensionsanstalten kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden.

Den kommunala pensionsanstalten kan meddela förhandsbeslut om

Förhandsbeslutet ska tillämpas när pensionsbeslut meddelas den person som förhandsbeslutet gäller, förutsatt att pensionen beviljas med stöd av de bestämmelser som förhandsbeslutet grundar sig på. Avvikelse från förhandsbeslutet kan dock ske till sökandens förmån.

Ett beslut av den kommunala pensionsanstalten genom vilket pensionsanstalten har vägrat att meddela ett förhandsbeslut om pensionsrätt enligt 1 mom. får inte överklagas genom besvär.

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller hon uppfyller villkoren för delinvalidpension. Förhandsbeslutet ges av den kommunala pensionsanstalten, när den skulle ha varit behörig att avgöra en pensionsansökan om arbetstagaren hade ansökt om pension i stället för om förhandsbeslut.

Ett bifallande förhandsbeslut är bindande för den kommunala pensionsanstalten, om en på beslutet grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetstagaren och arbetsgivaren avtalad längre tid från det att förhandsbeslutet vann laga kraft.

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår huruvida han eller hon uppfyller villkoren för arbetspensionsrehabilitering. Ett bifallande förhandsbeslut är bindande för den kommunala pensionsanstalten, om arbetstagaren lämnar in en rehabiliteringsplan till den kommunala pensionsanstalten inom nio månader från det att förhandsbeslutet har vunnit laga kraft.

Bestämmelser om sista pensionsanstalt i pensionsärenden enligt denna lag finns i 7 kap. i lagen om kommunala pensioner.

Har den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt utifrån pensionsskyddet enligt denna lag betalat ut pension enligt andra arbetspensionslagar, eller har en pensionsanstalt inom den privata sektorn eller den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt enligt en annan pensionslag för den offentliga sektorn betalat ut pension enligt denna lag, ska Kyrkans centralfond ta ut dessa pensionskostnader jämte ränta hos denna pensionsanstalt, Statskontoret eller Folkpensionsanstalten eller gottgöra denna pensionsanstalt, Statskontoret eller Folkpensionsanstalten för dessa senast under det kalenderår som följer på utbetalningsåret. För ändamålet kan det tas ut eller betalas förskott. Förskottet räknas ut och betalas av Kyrkans centralfond.

Bestämmelser om grunderna för hur gottgörelsen och betalningen samt förskottet bestäms finns i 183 § i lagen om pension för arbetstagare.

Till pensionsfonden överförs varje år den andel av de pensionsavgifter som tas ut hos arbetsgivarna och arbetstagarna jämte övriga intäkter som inte används till utbetalning av pensioner och andra kostnader i anslutning till pensionsverksamheten. Till kostnaderna för pensionsverksamheten räknas även den tillsynsavgift som fastställs med stöd av lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift (879/2008), justitieförvaltningsavgiften enligt 16 § i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) samt en kostnadsandel och verksamhetsbaserad serviceavgift enligt 5 § i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006).

För placeringen av pensionsfondens medel ansvarar kyrkostyrelsen och direktionen för pensionsfonden inom Kyrkans centralfond så som föreskrivs särskilt. Finansinspektionen utövar tillsyn över den placeringsverksamhet som pensionsfonden idkar.

Arbetsgivaren är skyldig att lämna Kyrkans centralfond uppgifter om löner och arvoden för de anställningar som fortgår vid kalenderårets slut samt övriga uppgifter som gäller arbetsgivarens betalningsskyldighet. Om arbetsgivaren underlåter att lämna Kyrkans centralfond de ovan avsedda uppgifterna eller de uppgifter som avses i 146 § 2 mom. i lagen om kommunala pensioner eller lämnar dem senare än vad som förutsätts i de föreskrifter som Kyrkans centralfond utfärdat med stöd av 4 mom. i denna paragraf eller 146 § 6 mom. i lagen om kommunala pensioner, kan det bestämmas att den pensionsavgift som avses i 26 § i denna lag ska betalas med skälig förhöjning, dock till högst det dubbla beloppet.

Kyrkans centralfond för register över de uppgifter som den får med stöd av denna paragraf och 36 §. Kyrkans centralfond har rätt att utfärda föreskrifter för arbetsgivarna om när och i vilken form uppgifterna ska lämnas till Kyrkans centralfond.

Kyrkans centralfond har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av arbetsgivaren, av försäkrings- och pensionsanstalter som verkställer lagstadgad försäkring samt av myndigheter och andra som omfattas av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet få de uppgifter som är nödvändiga vid fullgörandet av uppgifter som föreskrivs i denna lag.

Kyrkans centralfond har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av den kommunala pensionsanstalten få de uppgifter om pensionsskyddet och bestämmandet av det för personer som omfattas av denna lag vilka är nödvändiga vid fullgörandet av de uppgifter som Kyrkans centralfond har enligt denna lag.

Kyrkans centralfond har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som den enligt denna lag har rätt att få. Om uppgifterna behövs i en viss form och detta förorsakar den som lämnar ut uppgifterna betydande merkostnader, ska kostnaderna dock ersättas.

Utöver vad som föreskrivs i 35 och 36 § tillämpas i fråga om rätten att lämna och erhålla uppgifter som gäller pensionsskyddet enligt denna lag bestämmelserna i 11 kap. i lagen om kommunala pensioner.

Ett beslut som den kommunala pensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i lagen om kommunala pensioner.

I ett beslut som Kyrkans centralfond har meddelat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Bestämmelser om undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut som den kommunala pensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag finns i 162 § i lagen om kommunala pensioner.

En part får anföra grundbesvär om han eller hon anser att en debitering som med stöd av 30 § i denna lag påförts av Kyrkans centralfond eller att en innehållning av arbetstagarens pensionsavgift som arbetsgivaren verkställt med stöd av 27 § strider mot lag eller avtal. Grundbesvär ska anföras skriftligen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden inom två år från ingången av året efter det år under vilket fordran påfördes eller debiterades. I övrigt iakttas vad som i lagen om kommunala pensioner föreskrivs om sökande av ändring och undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut när det gäller pensionsärenden.

Om pension, rehabiliteringsförmån eller ersättning för kostnader för yrkesinriktad rehabilitering har betalats till ett större belopp än vad mottagaren har rätt till, ska den kommunala pensionsanstalten återkräva den pension, rehabiliteringsförmån eller ersättning som betalats utan grund. Den kommunala pensionsanstalten kan helt eller delvis avstå från att återkräva en pension eller någon annan förmån som betalats utan grund, om detta anses skäligt och betalningen av pensionen eller förmånen inte kan anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande. Den kommunala pensionsanstalten kan avstå från att återkräva en pension eller någon annan förmån som betalats utan grund även när det belopp som ska återkrävas är ringa.

Beslut om återkrav av en pension eller någon annan förmån som betalats utan grund ska fattas inom fem år räknat från den dag pensionen eller förmånen betalades ut. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet meddelades, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

Den kommunala pensionsanstalten kan också återkräva pension eller någon annan förmån som den betalat utan grund genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall ska betalas ut får dock inte utan pensionstagarens medgivande dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår efter det att förskott på skatt enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) har innehållits.

Om den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt genomför återkravet genom kvittning, ska såsom den pensionspost som avses i 1 mom. betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som den kommunala pensionsanstalten i egenskap av sista pensionsanstalt ska betala.

Efter att ha hört Kyrkans centralfond får den kommunala pensionsanstalten av särskilda skäl bestämma att såsom pensionstid helt eller delvis ska räknas den tid under vilken en person efter fyllda 23 år innehaft även en annan än i 3 § avsedd anställning, dock inte anställning efter den 31 december 2004.

Den fem år långa preskriptionstiden enligt 29 § 2 mom., 30 § 1 mom. och 54 § 2 mom. tillämpas från ingången av 2013. Under åren 2007 och 2008 är den nämnda preskriptionstiden tio år, 2009 nio år, 2010 åtta år, 2011 sju år och 2012 sex år. Vid beräkningen av preskriptionstiderna beaktas även tiden före denna lags ikraftträdande.