384/2008

I denna lag avses med

Växter, växtprodukter och andra föremål, med vilka skadegörare lätt kan spridas, får marknadsföras, produceras för marknadsföring, lagras, importeras och exporteras endast av en aktör som har antecknats i det register som förs av Livsmedelssäkerhetsverket för tillsynsändamål ( växtskyddsregistret ).

En lokal marknadsförare eller en person som sporadiskt exporterar obetydliga mängder växter, växtprodukter eller andra föremål eller en person som för eget bruk importerar endast obetydliga mängder sådana växter, växtprodukter eller andra föremål är inte skyldig att registrera sig. Skyldigheten att registrera sig gäller inte heller sådana importörer eller exportörer som finns upptagna i ett motsvarande officiellt register som förs av växtskyddsmyndigheten i en annan medlemsstat i Europeiska unionen.

I enlighet med vad som i Europeiska gemenskapens bestämmelser föreskrivs om växters sundhet eller vad som i internationella avtal som är bindande för Finland bestäms om skydd av växters sundhet, utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet bestämmelser om vilka växter, växtprodukter och andra föremål som registreringsskyldigheten gäller.

En aktör som uppfyller villkoren för registrering har rätt att bli registrerad i växtskyddsregistret. För registrering krävs att

Ansökan om registrering i växtskyddsregistret ska ställas till Livsmedelssäkerhetsverket och ges in till arbetskrafts- och näringscentralen. Beslutet om registrering fattas av arbetskrafts- och näringscentralen. Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om registrering får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

I växtskyddsregistret ska antecknas

I växtskyddsregistret antecknas dessutom rätt att använda växtpass eller märkning som avses i denna lag.

Uppgifterna avförs ur registret inom tre år efter det att aktören har meddelat Livsmedelssäkerhetsverket att verksamheten har upphört. Om aktören med stöd av denna lag har meddelats ett beslut om bekämpning på grund av förekomsten av en skadegörare ska uppgifterna dock sparas så länge som beslutet om bekämpning är i kraft.

På inhämtande av personuppgifter och införande av dem i registret samt på användning och utlämnande av uppgifterna i registret och på deras offentlighet tillämpas personuppgiftslagen (523/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), om inte något annat följer av denna lag.

Livsmedelssäkerhetsverket eller arbetskrafts- och näringscentralen beviljar på ansökan en aktör vars verksamhet är underställd officiell kontroll av Livsmedelssäkerhetsverket rätt att använda växtpass, om den verksamhet som ansökan om rätt att använda växtpass vid marknadsföring av ett föremål gäller uppfyller bestämmelserna om växters sundhet. Livsmedelssäkerhetsverket utfärdar andra intyg som avses i 1 mom. för föremål eller verksamhet som uppfyller bestämmelserna om växters sundhet.

Vissa växter, växtprodukter och andra föremål, med vilka skadegörare lätt kan spridas, får importeras endast om de är försedda med ett sundhetscertifikat eller annat intyg över föremålets sundhet eller med märkning.

Importören ska innan en varuförsändelse som är försedd med certifikat eller intyg enligt 1 mom. importeras anmäla importen till Livsmedelssäkerhetsverket. Import av frukt, bär och grönsaker ska anmälas till Tullverket. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan, i enlighet med vad som föreskrivs i Europeiska gemenskapens bestämmelser om växters sundhet, utfärdas bestämmelser om vad importören ska uppge i anmälan. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs om förfarandet vid import eller export och via vilka tullanstalter och gränsövergångsställen varuförsändelser enligt denna paragraf får importeras.

Livsmedelssäkerhetsverket utfärdar ett sundhetscertifikat eller annat intyg som avses i 1 mom. för en varuförsändelse som exporteras från Finland och för vilken den importerande staten kräver ett sådant certifikat eller intyg, om varuförsändelsen uppfyller de sundhetskrav som den importerande staten har ställt för import av varuförsändelsen i fråga.

Livsmedelssäkerhetsverket beviljar på ansökan rätt att använda märkning som avses i 1 mom. Rätt att använda märkning beviljas en aktör som producerar sådana växter, växtprodukter och andra föremål som enligt de internationella avtal om skydd av växters sundhet som är bindande för Finland ska vara försedda med sådan märkning. För att rätten ska beviljas krävs att verksamheten uppfyller de bestämmelser om växters sundhet som finns i avtalet.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas, i enlighet med vad som i Europeiska gemenskapens bestämmelser föreskrivs om växters sundhet eller vad som i internationella avtal som är bindande för Finland bestäms om skydd av växters sundhet, bestämmelser om vilka växter, växtprodukter och andra föremål med vilka skadegörare lätt kan spridas som skyldigheten enligt 1 och 2 mom. gäller och om vilken typ av certifikat, intyg eller märkning enligt denna paragraf som ska användas vid import eller export av dem. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas dessutom, i enlighet med vad som i internationella avtal som är bindande för Finland bestäms om skydd av växters sundhet, bestämmelser om förfarandet vid ansökan om rätt att använda märkning enligt 3 mom., om innehållet i märkningen samt om förutsättningarna för erhållande av rätt att använda märkningen.

Livsmedelssäkerhetsverket registrerar de aktörer enligt 7 § 3 mom. som beviljats rätt att använda märkning i ett register ( märkningsrättsregistret ) som förs för tillsynsändamål.

I märkningsrättsregistret antecknas motsvarande uppgifter som enligt vad som anges i 5 § 1 mom. ska antecknas i växtskyddsregistret. Uppgifterna avförs ur registret inom fem år efter det att aktören har meddelat Livsmedelsäkerhetsverket att verksamheten har upphört. Om aktören med stöd av denna lag har meddelats ett beslut om bekämpning, ska uppgifterna dock sparas så länge som beslutet om bekämpning är i kraft.

På inhämtande av personuppgifter och införande av dem i registret samt på användning och utlämnande av uppgifterna i registret och på deras offentlighet tillämpas personuppgiftslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av denna lag.

Om aktören upphör med sin verksamhet eller om verksamheten förändras väsentligt ska aktören göra en skriftlig anmälan som ställs till Livsmedelssäkerhetsverket och ges in till arbetskrafts- och näringscentralen. En aktör som har beviljats rätt att använda märkning enligt 7 § 3 mom. ska skicka anmälan till Livsmedelssäkerhetsverket.

Den som vet eller misstänker att en skadegörare som avses i en förordning utfärdad med stöd av 2 § 3 mom. förekommer i fastigheter eller delar av fastigheter, odlingar, varulager, transportmedel eller byggnader som han äger eller besitter, är skyldig att omedelbart anmäla detta till den behöriga arbetskrafts- och näringscentralen eller Livsmedelssäkerhetsverket. Detsamma gäller en myndighet som i sin verksamhet upptäcker en sådan skadegörare. Arbetskrafts- och näringscentralerna ska anmäla förekomsten av skadegörare till Livsmedelssäkerhetsverket.

För att bekämpa skadegörare eller förhindra att de sprids kan

Närmare bestämmelser om de åtgärder, förelägganden, förbud, villkor och begränsningar som avses i 1 mom. meddelas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med vad som i Europeiska gemenskapens lagstiftning föreskrivs om växters sundhet eller vad som i internationella avtal som är bindande för Finland bestäms om skydd av växters sundhet. Förordningen kan gälla samtliga skadegörare eller enbart vissa skadegörare.

Med stöd av en förordning som avses i 2 mom. fattar Livsmedelssäkerhetsverket eller arbetskrafts- och näringscentralen beslut om bekämpning för varje enskild aktör. Ett beslut om bekämpning kan fattas även utan att aktören hörs, om avgörandet av ärendet inte tål uppskov utan att det orsakar betydande fara för växters sundhet och om det inte är möjligt att höra aktören utan dröjsmål. Om det finns särskilda skäl att misstänka att en sådan skadegörare som avses i förordningen förekommer, kan Livsmedelssäkerhetsverket vidta åtgärder enligt 1 mom. 6 punkten redan innan förekomsten har bekräftats.

Jord- och skogsbruksministeriet kan dess-utom bevilja Livsmedelssäkerhetsverket tillstånd att vidta åtgärder enligt 1 mom. i fråga om skadegörare som det inte utfärdats bestämmelser om genom en i 2 mom. avsedd förordning. Om förekomsten av en sådan skadegörare medför ett omedelbart hot mot växters sundhet och saken inte tål uppskov, kan Livsmedelssäkerhetsverket vidta nödvändiga bekämpningsåtgärder enligt 1 mom. redan innan tillståndet beviljats.

För verkställigheten av denna lag samt för tillsynen över att lagen och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den efterföljs samt för organiseringen av tillsynen svarar Livsmedelssäkerhetsverket, som vid tillsynen anlitar arbetskrafts- och näringscentralerna. Livsmedelssäkerhetsverket är i Finland en sådan växtskyddsmyndighet som avses i direktivet om växters sundhet.

Importen övervakas av Tullverket till den del denna uppgift inte hör till Livsmedelssäkerhetsverket. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas bestämmelser om de uppgifter som hör till Livsmedelssäkerhetsverkets behörighet och som ska överföras till Tullverket, i enlighet med särskilt avtal mellan jord- och skogsbruksministeriet och finansministeriet om överföringen och omfattningen av uppgifterna.

Livsmedelssäkerhetsverket kan anlita skogscentralerna vid beredningen och verkställigheten av beslut om bekämpning enligt 11 § och vid beredningen av ersättningsbeslut enligt 30 a §, om bekämpningen gäller en skadegörare som inte tidigare har förekommit i Finland och som kan orsaka direkt eller indirekt skada på växande träd i skog.

Utöver vad som bestäms i 14 § anlitar Livsmedelssäkerhetsverket vid tillsynen de inspektörer som verket skriftligen har bemyndigat för uppdraget och som verket övervakar. På de auktoriserade inspektörerna tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Auktoriserade inspektörer ska ha den yrkeskompetens inom området växters sundhet som krävs för uppdraget i bemyndigandet.

Om en auktoriserad inspektör enligt förvaltningslagen (434/2003) är jävig att utföra sitt uppdrag, kan Livsmedelssäkerhetsverket förordna någon annan att tillfälligt sköta inspektörens uppgifter. På en tillfälligt förordnad person tillämpas vad som föreskrivs om auktoriserade inspektörer.

På en auktoriserad inspektör som utför uppdrag enligt denna paragraf tillämpas förvaltningslagen, språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande om inspektionsobjektet kräver det.

Livsmedelssäkerhetsverket ska årligen utarbeta en plan för tillsynen. Närmare bestämmelser om tillsynsplanen och dess innehåll kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Livsmedelssäkerhetsverket ska bevaka förekomsten av sådana skadegörare som avses i denna lag och vid behov offentliggöra uppgifter om förekomsten av skadegörare.

Vad som i 20 och 21 § bestäms om finska myndigheters rätt att utföra inspektion och få upplysningar gäller också Europeiska gemenskapens inspektörer. När Europeiska gemenskapens inspektörer utför inspektioner ska de samarbeta med Livsmedelssäkerhetsverket.

Livsmedelssäkerhetsverket offentliggör tillsynsresultaten. Sekretessbelagda uppgifter som avses i 24 § får dock inte offentliggöras.

Närmare bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Livsmedelssäkerhetsverket kan besluta om förbud mot användning av ett växtpass eller annat intyg som avses i 6 § eller mot användningen av ett sundhetscertifikatet, ett intyg eller en märkning som avses i 7 §, om det är nödvändigt för att bekämpa en skadegörare eller hindra att den sprids eller om förutsättningarna för användning av växtpasset, sundhetscertifikatet, intyget eller märkningen inte längre uppfylls. Berörda parter ska alltid utan dröjsmål underrättas om beslutet. Ett förbud som har meddelats muntligt ska bekräftas skriftligt. Förbudet ska hävas omedelbart när det inte längre finns något skäl för det.

Förbudet ska meddelas för viss tid, om den brist som ligger till grund för förbudet kan avhjälpas. Förbudet ska återkallas utan dröjsmål, om bristfälligheten har avhjälpts eller om den inte längre är av betydelse med tanke på förbudet. Berörda parter ska utan dröjsmål underrättas om att förbudet har återkallats.

Om ärendet inte tål uppskov kan utöver Livsmedelssäkerhetsverket även arbetskrafts- och näringscentralen eller en auktoriserad inspektör temporärt förbjuda att ett växtpass, ett sundhetscertifikat eller annat intyg eller en märkning används. Ett temporärt användningsförbud ska utan dröjsmål underställas Livsmedelssäkerhetsverket. Förbudet förfaller om Livsmedelssäkerhetsverket inte fattar ett beslut enligt 1 mom. inom en vecka efter det att förbudet meddelades.

Om det vid en inspektion konstateras att en i växtskyddsregistret antecknad aktör inte iakttar denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller inte uppfyller villkoren för registrering, ska tillsynsmyndigheten ge aktören en anmärkning samt vid behov meddela en tidsfrist för att korrigera felen i verksamheten.

Livsmedelssäkerhetsverket ska besluta att den som trots anmärkningen inte korrigerar de fel som noterats i verksamheten avförs ur växtskyddsregistret, om det är fråga om ett väsentligt fel eller en väsentlig försummelse. Berörda parter ska utan dröjsmål underrättas om beslutet.

Då skälen till avförandet inte längre föreligger, ska den som avförts ur växtskyddsregistret omedelbart införas på nytt utan separat ansökan. Berörda parter ska utan dröjsmål underrättas om beslutet.

Rätten att använda märkning upphör om innehavaren av rätten har upphört med sin verksamhet eller om aktören enligt 26 § har förbjudits att använda märkning och aktören inte inom den skäliga tid som Livsmedelssäkerhetsverket bestämmer har avhjälpt de brister som konstaterats i verksamheten så att förutsättningarna för att använda märkning uppfylls. När rätten att använda märkning har upphört avför Livsmedelssäkerhetsverket aktören ur märkningsrättsregistret.

Livsmedelssäkerhetsverket kan förena de begränsningar, förbud, åtgärder eller förfaranden som avses i 11 § eller förbud enligt 26 § att använda växtpass, sundhetscertificat eller något annat intyg eller märkning med vite eller hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad. Även arbetskrafts- och näringscentralen kan fatta ett beslut om tvångsutförande eller hot om tvångsutförande.

I ett ärende som gäller vite, tvångsutförande eller hot om tvångsutförande iakttas viteslagen (1113/1990).

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för äventyrande av växters sundhet dömas till böter.

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande som har meddelats med stöd av denna lag och förenats med vite, kan inte dömas till straff för samma gärning, om vitet har dömts ut.

Livsmedelssäkerhetsverket anmäler förseelser enligt 1 mom. till åtalsprövning. Anmälan behöver inte göras, om förseelsen som helhet betraktad kan anses vara uppenbart ringa. I sådana fall kan Livsmedelssäkerhetsverket ge den aktör som gjort sig skyldig till förseelsen en skriftlig anmärkning med uppmaning att korrigera felen.

Närmare bestämmelser om värderings- och beräkningsgrunderna för sådana kostnader och skador som avses i 2 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Ersättning ska sökas inom sex månader efter att sökanden har fått kännedom om att kostnaderna eller skadan har uppkommit. Ansökan ska ställas till Livsmedelssäkerhetsverket och ges in till den behöriga arbetskrafts- och näringscentralen, och den ska innehålla tillräcklig utredning om kostnaderna och skadorna. Gäller en ansökan om ersättning ett beslut om bekämpning som fattats av arbetskrafts- och näringscentralen, ska centralen lämna Livsmedelssäkerhetsverket ett utlåtande om ansökan. Livsmedelssäkerhetsverket fattar beslut om ersättning av kostnader och skador samt om utbetalning av ersättningen.

Om kostnader eller skador har ersatts utan grund ska Livsmedelssäkerhetsverket bestämma att det överbetalda beloppet ska betalas tillbaka. På belopp som ska betalas tillbaka ska betalas en årlig ränta i enlighet med 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då ersättningen har betalats ut. Om beloppet inte betalas tillbaka senast på den förfallodag som Livsmedelssäkerhetsverket bestämt, ska en årlig dröjsmålsränta betalas på beloppet i enlighet med den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen. Om det belopp som ska betalas tillbaka är ringa eller om det med tanke på den återbetalningsskyldiges ekonomiska ställning och förhållanden ska anses oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, kan det återbetalningsskyldige helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldighet eller skyldighet att betala ränta.

Kostnader och skador till följd av beslut om bekämpning av skadegörare som ska utrotas på växande träd i skog, som orsakas markägare och den som innehar arrenderätt, nyttjanderätt som baserar sig på testamente, efterlevande makes besittningsrätt, pensionsrätt eller någon motsvarande rättighet samt den som har rätt att avverka skog, ersätts till den del de överskrider kostnaderna för normal skogsvård eller sedvanlig drivning av virke. Med skog avses ett område på vilket skogslagen (1093/1996) tillämpas.

På ersättningarna tillämpas bestämmelserna i 30 § 4 och 5 mom. i denna lag dock så att ansökan om ersättning lämnas till Livsmedelssäkerhetsverket.

Ersättning enligt 30 och 30 a § betalas inte för

Ersättning betalas inte heller eller bara till nedsatt belopp om den som annars har rätt till ersättning inte har iakttagit denna lag eller bestämmelser, föreskrifter eller myndighetsbeslut som utfärdats med stöd av den, eller på något annat sätt än vad som avses i 1 mom. själv har medverkat till uppkomsten av kostnaderna eller skadan.

Staten har inte rätt till ersättning enligt denna lag. Rätt till ersättning har dock sådana affärsverk som avses i lagen om statliga affärsverk (1185/2002). Statsrådet kan av särskilda skäl också fatta annat beslut om statens rätt till ersättning.

För prestationer enligt denna lag kan avgifter tas ut till staten enligt vad som bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Livsmedelssäkerhetsverket betalar arvoden för inspektioner och provtagningar enligt denna lag till de inspektörer som auktoriserats av verket, samt ersätter inspektörernas kostnader.