152/2001

Denna lag tillämpas inte på arbete

Begränsningarna i 8, 9 och 12 § tillämpas inte på arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden och

De övningar som avses i 1 mom. 5 punkten skall genomföras så att de så lite som möjligt stör arbetstagarnas vilotider och så att de inte medför trötthet.

Under varje period av 24 timmar skall en arbetstagare ges en vilotid på minst tio timmar (dygnsvila) och under varje period av sju dagar en vilotid på sammanlagt minst 77 timmar.

Vilotiden per dygn kan delas in i högst två perioder av vilka den ena skall vara oavbrutet i minst sex timmar. Vilotiden kan under högst två på varandra följande perioder av 24 timmar förkortas till sex timmar åt gången, om arbetstagaren under varje period av sju dagar ges en vilotid på minst 77 timmar.

Under varje period av 24 timmar skall vakthållande personal ges en vilotid på minst tio timmar. Den vakthållande personalens vilotid kan förkortas enligt 2 mom., om arbetstagaren under varje period av sju dagar ges en vilotid på minst 70 timmar.

Om arbetstagarens vilotid störs av en kallelse till arbete, skall han eller hon ges tillräckligt med ersättande vilotid.

Raster som är kortare än 30 minuter räknas inte in i den vilotid som avses i 1―3 mom.

Tillämpas inte avlösningssystem vid bestämmandet av arbetstagares arbets- och fritider, skall arbetstagaren en gång i veckan ges en oavbruten veckovila om minst 30 timmar.

Arbetstagare under 18 år skall ges en minst nio timmar lång oavbruten vilotid per dygn. Unga arbetstagare får inte hållas i arbete mellan klockan 24 och klockan 05, om det inte är fråga om ett övningsprogram som hänför sig till den ungas utbildning.

En i 3 § 1 mom. 1 punkten avsedd befälhavare har för den tid som han eller hon varit i arbete rätt till i genomsnitt minst nio fridagar med lön i månaden. När fridagarna ges skall om möjligt i tillämpliga delar iakttas vad som i 18 § bestäms om avlösningssystem.

Kan fritidsperioder som återkommer på samma sätt som i avlösningssystemet inte ordnas, eller kan ovan avsedda fridagar annars inte ges, skall de ges senast en månad efter seglationssäsongens utgång.

För varje arbetsplats skall uppgöras en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de vilotider som avses i 12, 12 a och 12 b §. Arbetsskiftsförteckningen skall avfattas på fartygets arbetsspråk.

För den vakthållande personalen skall det göras upp ett vaktschema, av vilket skall framgå personens namn och uppgift på fartyget samt tidpunkterna när vakten börjar och slutar.

Arbetsskiftsförteckningen och vaktschemat skall göras upp för en arbetsperiod eller minst två veckor åt gången. Eventuella ändringar skall göras utan dröjsmål. Arbetsskiftsförteckningen och vaktschemat skall finnas framlagda på en lämplig plats på fartyget.

Arbetsgivaren skall bokföra antalet arbetstimmar och de ersättningar som betalts för dem särskilt för varje arbetstagare. I bokföringen skall antecknas alla arbetstimmar samt separat antalet arbetstimmar i övertids-, nöd- och söndagsarbete och de förhöjda andelar som betalts för dem. Vid ersättning för övertidsarbete räknas då en påbörjad halvtimme som en full halvtimme. Arbetsgivaren skall förvara arbetstidsbokföringen åtminstone till utgången av den tid för väckande av talan som föreskrivs i 25 §.

Arbetstidsbokföringen skall på begäran uppvisas för den som förrättar arbetarskyddsinspektion samt för arbetstagarnas förtroendeman eller, om en sådan inte har valts, för arbetarskyddsfullmäktigen. En arbetstagare eller en av honom eller henne befullmäktigad har rätt att få en skriftlig utredning om anteckningar som gäller arbetstagaren i arbetsskiftsförteckningarna, vaktschemana och arbetstidsbokföringen.

Arbetarskyddsmyndigheten skall på begäran tillställas en kopia av arbetstidsbokföringen och av arbetsskiftsförteckningen enligt 19 §.

Ett avtal genom vilket förmåner som enligt denna lag tillkommer arbetstagare minskas är ogiltigt.

Genom arbets- eller tjänstekollektivavtal får likväl överenskommas något annat än vad som bestäms i 5―7 §, 8 § 2 mom. samt 11, 13, 14 och 16―19 §. Sådana bestämmelser i arbets- eller tjänstekollektivavtal får arbetsgivare tillämpa även på de arbetstagare och tjänstemän som inte är bundna av arbets- eller tjänstekollektivavtalet, men i fråga om vilkas anställnings- eller tjänsteförhållanden bestämmelserna i avtalet i fråga annars skall iakttas.

Sådana bestämmelser i ett arbets- eller tjänstekollektivavtal som avses i 2 mom. får iakttas efter det avtalet upphört att gälla, till dess ett nytt avtal träder i kraft, i de anställnings- och tjänsteförhållanden i fråga om vilka bestämmelserna skulle få tillämpas, om arbets- eller tjänstekollektivavtalet alltjämt vore i kraft.

Med stöd av denna paragraf får inte överenskommas om undantag som står i strid med internationella avtal som är bindande för Finland.

En arbetsgivare eller företrädare för denne som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4―12, 12 a, 12 b, 18 eller19 § skall för brott mot arbetstidsbestämmelserna för fartyg i inrikesfart dömas till böter. Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och dennes företrädare bestäms enligt de grunder som anges i 47 kap. 7 § strafflagen (39/1889).

Om straff för försummelse eller missbruk i fråga om arbetstidsbokföring som avses i 19 a § samt för en sådan i 1 mom. avsedd gärning som har begåtts trots en arbetarskyddsmyndighets uppmaning, order eller förbud, bestäms i 47 kap. 2 § strafflagen.