Handels- och industriministeriets beslut om enkla tryckbehållare
- Type of statute
- Beslut
- Date of Issue
- Updated statute
- 1478/1993
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
Handels- och industriministeriet har med stöd av 4 a § och 38 § 1 mom. förordningen den 21 juni 1973 om tryckkärl (549/73), sådan 4 a § lyder i förordning av den 22 december 1993 (1477/93), beslutat:
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §
Detta beslut gäller de enkla tryckbehållare som nämns i 4 a § förordningen om tryckkärl.
2 §
I detta beslut avses med
tillverkarens representant ett bolag eller en sammanslutning som befullmäktigats av tillverkaren och har sin verksamhetsort i ett land som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält kontrollorgan ett sådant kontrollorgan som avses i direktivet om enkla tryckkärl (87/404/EEG), vilket nämns i bilaga II till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, samt
största drifttryck det största tillåtna drifttryck som avses i förordningen om tryckkärl.
I detta beslut används
som tryckenhet bar (bar) och
som volymenhet liter (1).
3 §
Det tryckprov som avses i detta beslut kan utföras som vätske- eller gastrycksprov, med beaktande av vad som stadgats eller bestämts om säkerhetskrav vid tryckprovning.
4 §En tryckbehållare för vilken produkten av talvärdena för det största drifttrycket och volymen är högst 50 bar · 1 skall tillverkas enligt sådant gott verkstadsförfarande som iakttas i länder som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Tryckbehållaren skall märkas på det sätt som avses i 24 §, dock utan EG-märke.
5 §
Vad som bestäms nedan gäller tryckbehållare för vilka produkten av det största drifttryckets och volymens talvärden överstiger 50 bar · 1.
6 §
En tryckbehållare skall uppfylla de krav som anges i bilagan till detta beslut.
Tillsynsmyndigheten namnger de nationella standarder som den anser uppfylla kraven i bilagan.
7 §
Med en tryckbehållare skall följa bruksanvisningar som tillverkaren har sammanställt. Anvisningarna skall innehålla åtminstone följande uppgifter:
uppgifterna enligt 24 § med undantag av serie- eller partinummer,
tryckbehållarens bruksändamål samt
sådana underhålls- och installationsanvisningar som är nödvändiga med tanke på säkerheten.
Anvisningarna skall vara avfattade på de officiella språken i ett bestämmelseland som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
8 §
Om tryckbehållare som är försedda med EG-märket och som används för det planerade ändamålet inte uppfyller de krav som anges i bilagan eller om de kan orsaka person- eller egendomsskador, skall tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att ta dem ur drift och ur handeln eller för att förbjuda eller begränsa användningen och försäljningen av dem. Tillsynsmyndigheten skall underrätta behöriga organ inom Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) om saken.
2 kap.Certifieringsförfaranden
Bestämning av certifieringsförfarande
9 §
Överensstämmelsen med kraven skall visas genom certifieringsförfarande enligt 10 § innan tillverkningen av en tryckbehållare inleds och, i fråga om en färdig behållare, genom förfarande enligt 11 § innan behållaren släpps ut i handeln.
10 §
Motsvarar en tryckbehållare de standarder som avses i 6 §, skall överensstämmelsen med kraven visas innan tillverkningen inleds, enligt tillverkarens val antingen
genom granskning av konstruktions- och tillverkningsplanen eller
genom EG-typkontroll.
Om tryckbehållaren inte alls eller endast delvis motsvarar de standarder som avses i 6 §, skall överensstämmelsen med kraven visas genom EG-typkontroll innan tillverkningen inleds.
11 §
Är produkten av talvärdena för en tryckbehållares största drifttryck och volym högst 3 000 bar · 1, skall det före den färdiga behållaren släpps ut i handeln visas att den uppfyller kraven, enligt tillverkarens val antingen
genom EG-verifikation eller
genom EG-försäkran om överensstämmelse.
Överstiger produkten av talvärdena för tryckbehållarens största drifttryck och volym 3 000 bar · 1, skall det före den färdiga behållaren släpps ut i handeln visas genom EG-verifikation att den uppfyller kraven.
Granskning av konstruktions- och tillverkningsplanen
12 §
Tillverkaren eller dennes representant skall be ett anmält kontrollorgan om granskning av konstruktions- och tillverkningsplanen. I planen skall ges en beskrivning av de tekniker och funktioner som utnyttjas för att uppfylla kraven i de standarder som avses i 6 § och i synnerhet
en utförlig konstruktionsritning för behållaren,
de anvisningar som avses i 7 § samt
ett dokument som beskriver
de valda konstruktionsmaterialen,
de valda svetsmetoderna,
kontrollerna under tillverkningsskedet och
andra relevanta upplysningar om behållarens konstruktion.
Vid tillämpning av Certifieringsförfaranden enligt 16–19 §§ skall till konstruktions- och tillverkningsplanen dessutom fogas följande uppgifter:
intyg över svetsmetodernas lämplighet och svetsarnas eller svetsoperatorernas kompetens,
materialintyg för de konstruktionsmaterial som de tryckbärande delarna består av samt
en redogörelse för de undersökningar och prov som har utförts eller en beskrivning av planerade kontroller.
Om tryckbehållarens konstruktion och metoderna för dess tillverkning stämmer överens med standarderna och detta beslut, skall kontrollorganet ge tryckbehållarens tillverkare eller dennes representant ett granskningsintyg.
EG-typkontroll
13 §
Tillverkaren eller dennes representant skall be ett anmält kontrollorgan om EG-typkontroll med en ansökan som skall innehålla följande uppgifter:
tillverkarens eller representantens namn och adress,
orten där tryckbehållaren skall tillverkas samt
en konstruktions- och tillverkningsplan enligt 12 § 1 mom. med en redogörelse för hur de väsentliga säkerhetskraven i bilagan eller kraven i de standarder som avses i 6 § kommer att uppfyllas.
Tillsammans med ansökan skall en behållarprototyp som är representativ för den planerade produktionen sändas in.
14 §
Vid EG-typkontrollen kontrolleras att tryckbehållarens konstruktion och metoderna för dess tillverkning är förenliga med detta beslut. Vid besiktningen av tryckbehållaren skall särskilt
undersökas om behållaren har tillverkats enligt konstruktions- och tillverkningsplanen,
undersökas om behållaren tryggt kan användas under de planerade driftförhållandena samt
utföras lämpliga undersökningar och prov för att säkerställa att behållaren uppfyller de väsentliga säkerhetskrav som är tillämpliga.
Om behållarprototypen motsvarar tillämpliga bestämmelser skall kontrollorganet ge sökanden ett EG-typintyg. I intyget skall besiktningsresultaten redovisas och eventuella villkor anges. Till intyget skall fogas de beskrivningar och ritningar som behövs för identifikation av den godkända behållarprototypen.
Kontrollorganet skall på begäran tillställa behöriga organ inom EFTA, myndigheterna i de länder som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt övriga anmälda kontrollorgan en kopia av EG-typintyget. Av motiverade skäl skall även en kopia av konstruktions- och tillverkningsplanen samt uppgifter om utförda undersökningar och prov sändas.
15 §
Om ett kontrollorgan inte utfärdar ett EG-typintyg, skall det meddela övriga anmälda kontrollorgan detta.
Ett amält kontrollorgan som återkallar ett EG-typintyg skall underrätta tillsynsmyndigheten om saken. Tillsynsmyndigheten skall meddela myndigheterna i de övriga länderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och behöriga organ inom EFTA att intyget återkallats.
EG-verifikation
16 §
Tillverkaren eller dennes representant skall be ett anmält kontrollorgan om EG-verifikation. Vid verifikationen skall det anmälda kontrollorganet utreda om tryckbehållarna motsvarar den godkända behållarprototypen eller de standarder som avses i 6 §.
17 §
EG-verifikation genomförs på ett tryckbehållarparti. Vid verifikationen skall EG-typintyg visas upp eller, om tryckbehållaren inte har genomgått EG-typkontroll, en konstruktions- och tillverkningsplan enligt 12 §.
Vid besiktningen av ett tryckbehållarparti skall det anmälda kontrollorganet säkerställa att behållarna är tillverkade och kontrollerade enligt konstruktions- och tillverkningsplanen, och varje behållare i partiet skall för kontroll av att den är hel utsättas för ett tryckprov med trycket 1,5 gånger det största drifttrycket. Dessutom skall kontrollorganet försäkra sig om svetsförbandens kvalitet genom provning som enligt tillverkarens val utförs antingen på ett provsvetsstycke som är representativt för produktionen eller på provstavar som tagits från en tryckbehållare. Proven skall utföras på längssvetsar. Om olika svetsmetoder har använts i längssvetsar och rundsvetsar, skall proven dessutom utföras på rundsvetsar.
Har tryckbehållarens väggtjocklek fastställts enligt den provningsmetod som avses i punkt 3.1.2 i bilagan, ersätts de prov för säkerställande av svetsförbandens kvalitet som nämns i 2 mom. med vattentrycksprovning. Tryckprovet utförs på fem slumpmässigt utvalda behållare från partiet för kontroll av att väggtjockleken uppfyller kraven.
18 §
Det anmälda kontrollorganet skall förse tryckbehållarna i ett parti som det godkänt vid EG-verifikationen med EG-märket och utfärda EG-verifikationsintyg över godkännandet.
EG-försäkran om överensstämmelse
19 §
En tillverkare som har för avsikt att tillämpa ett certifieringsförfarande med EG-försäkran om överensstämmelse skall innan tillverkningen av tryckbehållarna inleds avge en redogörelse för alla de åtgärder som planerats för säkerställande av att behållarna stämmer överens med en godkänd behållarprototyp eller de standarder som avses i 6 §. Redogörelsen lämnas till det kontrollorgan som utfärdat EG-typintyget eller plangranskningsintyget och den skall särskilt innehålla
en beskrivning av tillverkningsmetoderna,
en kontrollplan för kontroller och prov som skall utföras under tillverkningen samt för hur, och hur ofta, de skall utföras,
en försäkran att kontrollplanen enligt 2 punkten följs och att varje tryckbehållare utsätts för tryckprovning med trycket 1,5 gånger det största drifttrycket samt
tillverknings- och lagringsplatsernas adresser samt datum då tillverkningen skall börja.
De kontroller och prov som avses i 3 punkten skall övervakas av kvalificerad personal som är tillräckligt oberoende av tillverkningspersonalen. Kontrollerna och proven skall redovisas i en rapport.
20 §
För att tillverkningen av en behållare skall kunna inledas krävs att ett anmält kontrollorgan har granskat den redogörelse som avses i 19 § 1 mom. och, om behållaren inte har genomgått EG-typkontroll, konstruktions- och tillverkningsplanen.
21 §
Överstiger produkten av talvärdena för tryckbehållarens största drifttryck och volym 200 bar · 1, skall det kontrollorgan som avses i 19 § under tillverkningens gång dessutom
förvissa sig om att tillverkaren utför kontroller och prov enligt 19 § 1 mom. 3 punkten samt
välja ut tryckbehållare på tillverknings- eller lagringsplatsen för stickprovskontroller.
Kontrollorganet skall föra protokoll över övervakningsbesök som det gör under tillverkningen och sända en kopia av dessa till den myndighet som har utsett kontrollorganet, och på begäran till myndigheterna i övriga länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, behöriga organ inom EFTA samt övriga anmälda kontrollorgan.
22 §
Om produkten av talvärdena för tryckbehållarens största drifttryck och volym överstiger 200 bar · 1, har det kontrollorgan som avses i 21 § rätt att utföra besiktningar på tillverknings- och lagringsplatserna. Kontrollorganet har dessutom rätt att välja ut stickprov bland tryckbehållarna och att få till sitt förfogande
konstruktions- och tillverkningsplanen,
EG-typintyget eller plangranskningsintyget,
redogörelser för och rapporter om de kontroller och prov som utförts samt
övriga uppgifter som behövs för övervakningen.
23 §
Tillverkaren ger EG-försäkran om överensstämmelse genom att fästa ett EG-märke på behållaren. Villkor för EG-försäkran om överensstämmelse är att behållaren stämmer överens med de standarder som avses i 6 § eller med en godkänd behållarprototyp och att den tillverkare som ger försäkran fullgör de skyldigheter som nämns i 19 §.
3 kap.EG-märke
24 §
På tryckbehållaren eller på en skylt som fästs varaktigt vid behållaren anbringas på ett väl synligt, lättläst och varaktigt sätt EG-märket och åtminstone följande uppgifter:
största drifttryck (bar),
högsta drifttemperatur (°C),
lägsta drifttemperatur (°C),
behållarens volym (l),
tillverkarens namn eller varumärke samt
behållarens typbeteckning samt serie- eller partinummer.
Den skylt som avses i 1 mom. skall vara sådan att den inte kan användas på nytt. På skylten skall finnas tillräckligt med utrymme för alla behövliga uppgifter.
Inga andra märkningar som påminner om EG-märket får göras på tryckbehållaren.
25 §
EG-märket består av symbolen CE, de två sista siffrorna i årtalet för det år då märket fästs på tryckbehållaren och sifferkoden för ett anmält kontrollorgan.
Kontrollorganets kod i EG-märket anger vilket kontrollorgan som har genomfört EG-verifikationen eller som svarar för den övervakning som avses i 21 §.
26 §
Det kontrollorgan som avses i 19 § skall underrätta tillsynsmyndigheten om en sådan tryckbehållare som är försedd med EG-märket fastän
tryckbehållaren inte stämmer överens med en godkänd behållarprototyp eller
tryckbehållaren stämmer överens med en godkänd behållarprototyp, medan behållarprototypen inte uppfyller säkerhetskraven enligt bilagan eller
tryckbehållaren är en sådan behållare som avses i 10 § 1 mom. men inte stämmer överens med de standarder som avses i 6 § eller
tillverkaren inte uppfyller kraven i 19 och 22 §§.
I de fall som avses i 1 mom. skall kontrollorganet återkalla EG-typintyget.
4 kap.Särskilda bestämmelser
27 §
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1994.
Enkla tryckbehållare som motsvarar de bestämmelser som gällt innan detta beslut har trätt i kraft och som har släppts ut i handeln senast den 31 december 1993 får dock säljas efter att detta beslut har trätt i kraft.
Tryckbehållare som släppts ut i handeln innan detta beslut har trätt i kraft får användas även om de inte uppfyller kraven i detta beslut.
Tillsynsmyndigheten har dock rätt att fastställa begränsningar för användningen av sådana tryckbehållare som avses i 2 och 3 mom., om detta anses vara nödvändigt för att förhindra person-, egendoms- och miljöskador.
Bilaga II till EEs-avtalet: rådets direktiv (87/404/EEG)
Helsingfors den 22 december 1993
Handels- och industriminister Seppo KääriäinenIndustrirådet Seppo Tuominen
Bilaga
VÄSENTLIGA SÄKERHETSKRAV FÖR TRYCKBEHÅLLARE
1. DEFINITIONER OCH STORHETER
1.1. Definitioner
a) Beräkningstrycket P är det övertryck som tillverkaren har valt och som används för bestämning av de tryckbärande delarnas tjocklek.
b) Det största drifttrycket PS är det största övertryck som får användas under normal drift.
c) Den lägsta drifttemperaturen T min är behållarväggens lägsta stabiliserade temperatur under normal drift.
d) Den högsta drifttemperaturen T max är behållarväggens högsta stabiliserade temperatur under normal drift.
e) Sträckgränsen R ET vid den högsta drifttemperaturen T max är
–värdet för den övre sträckgränsen R eH för ett konstruktionsmaterial som har en nedre och en övre sträckgräns eller
–minimivärdet för 0,2% förlängningsgränsen Rp 0,2 eller
–minimivärdet för 1,0% förlängningsgränsen R p1,0 för olegerat aluminium.
(f) Tryckbehållare av samma typ:
Behållarna anses representera en produktion som planerats på det sätt som krävs i 13 § 2 mom. om de skiljer sig från behållarprototypen endast genom diametern, men uppfyller kraven enligt punkt 3.1.1 eller 3.1.2, och/eller genom längden på den cylindriska delen, med följande begränsningar:
–om behållarprototypen har en eller flera mantelringar, skall behållarna ha minst en mantelring, samt
–om behållarprototypen endast har konvexa gavlar (ingen mantelring), får behållarna inte ha någon mantelring.
Om längdskillnaderna medför ändringar av öppningarna och/eller stutsarna, skall varje variant anges på ritningarna.
g) Ett tryckbehållarparti får bestå av högst 3 000 behållare av samma typ.
h) Serietillverkning anses föreligga om minst två tryckbehållare av samma typ tillverkas med samma metod i kontinuerlig tillverkning.
i) I materialintyget garanterar tillverkaren att de levererade produkterna uppfyller villkoren i beställningen och redovisar resultaten av de sedvanliga produktionstesten, särskilt vad gäller kemiska analyser och mekaniska egenskaper. Resultaten behöver inte härstamma från det levererade partiet, men tillverkningsmetoden skall vara densamma.
1.2. Storheter och enheterna för dessa
A | % | brottöjning (L o = 5,65 &√ o |
A 80mm | % | brottöjning (L o = 80 mm) |
KCV | J/cm 2 | slagenergi |
P | bar | beräkningstryck |
P h | bar | provtryck vid vätske- eller gastrycksprovning |
PS | bar | största drifttryck |
R eH | N/mm 2 | övre sträckgräns |
R ET | N/mm 2 | sträckgräns vid högsta drifttemperatur |
R m | N/mm 2 | brottgräns |
R m.max | N/mm 2 | maximal brottgräns |
R p0,2 | N/mm 2 | 0,2% förlängningsgräns |
R p1,0 | N/mm 2 | 1,0% förlängningsgräns |
T max | &°C | högsta drifttemperatur |
T min | &°C | lägsta drifttemperatur |
V | l | tryckbehållarens volym |
2. KRAV I FRÅGA OM KONSTRUKTIONSMATERIAL
Konstruktionsmaterialen skall väljas med hänsyn till tryckbehållarnas ändamål och enligt punkterna 2.1–2.4.
2.1. Tryckbärande delar
Konstruktionsmaterial som används för tillverkning av tryckbehållarnas tryckbärande delar skall vara
–svetsbara,
–formbara och sega, så att brott vid lägsta drifttemperatur varken medför fragmentering eller sprödbrott, samt
–åldringsbeständiga.
Dessutom skall de krav som ställs i punkterna 2.1.1 och 2.1.2 uppfyllas.
Med konstruktionsmaterialet skall följa ett av tillverkaren utfärdat materialintyg enligt punkt 1.1.
2.1.1 Tryckbehållare av stål
Olegerade stål skall uppfylla följande krav:
a) stålen skall vara tätade och de skall levereras i normaliserat eller motsvarande tillstånd,
b) produktens kolhalt skall vara under 0,25% samt svavel- och fosforhalten under 0,05%,
c) de enskilda produkternas mekaniska egenskaper:
–maximal brottgräns R m.max < 580 N/mm 2
–brottöjning:
om provstavarna är tagna i valsningsriktningen:
tjockleken ≥3 mm: A ≥ 22%
tjockleken < 3 mm: A 80mm ≥ 17%
om provstavarna är tagna tvärs mot valsningsriktningen:
tjockleken ≥ 3 mm: A 20%
tjockleken < 3 mm: A 80mm ≥ 15%
–medelvärdet för slagenergin (KCV) skall för tre provstavar i längdriktningen vid lägsta drifttemperatur vara minst 35 J/cm 2 . Bara ett av värdena får ligga under värdet 35 J/cm 2 , dock lägst vid 25 J/cm 2 . Denna egenskap skall kontrolleras om den lägsta drifttemperaturen för tryckbehållaren är under -10 °C och väggtjockleken större än 5 mm.
2.7.2. Tryckbehållare av aluminium
Aluminiumhalten i olegerat aluminium skall vara minst 99,5% och aluminiumlegeringar skall ha tillräcklig härdighet mot interkristallin korrosion vid högsta drifttemparatur.
Dessa konstruktionsmaterial skall dessutom uppfylla följande krav:
a) de skall levereras i glödgat tillstånd,
b) de enskilda produkternas mekaniska egenskaper:
–maximal brottgräns R m.max ≤ 350 N/mm 2
–brottöjning:
A ≥ 16% om provstavarna är tagna i valsningsriktningen
A ≥ 14% om provstavarna är tagna tvärs mot valsningsriktningen.
2.2. Tillsatsmaterial vid svetsning
Tillsatsmaterial som används vid svetsning skall vara lämpliga med avseende på den valda svetsmetoden och de skall dessutom passa ihop med konstruktionsmaterialen.
2.3. Delar som belastas indirekt av trycket
Delar som trycket belastar indirekt (t.ex. skruvar och muttrar) skall göras av ett konstruktionsmaterial enligt punkt 2.1 eller av andra lämpliga stål, aluminier eller aluminiumlegeringar. Andra konstruktionsmaterial än sådana som avses i punkt 2.1 skall ha tillfredsställande brottöjning och seghet vid lägsta drifttemperatur.
2.4. Ej tryckbärande delar
Sådana delar som skall fästas genom svetsning och som trycket inte belastar skall tillverkas av konstruktionsmaterial som passar ihop med det material som de anslutande delarna består av.
3. KRAV I FRÅGA OM DIMENSIONERING
Vid dimensioneringen av en tryckbehållare skall tillverkaren utgående från behållarens bruksändamål bestämma
–den lägsta drifttemperaturen T min ,
–den högsta drifttemperaturen T max och
–det största drifttrycket PS.
Om den lägsta drifttemperatur som valts är högre än -10 °C, skall de krav som ställs beträffande konstruktionsmaterialets egenskaper dock uppfyllas vid -10 °C.
Vidare skall tillverkaren ta hänsyn till följande:
–behållaren skall kunna kontrolleras på insidan,
–behållaren skall kunna tömmas på vätska,
–behållaren skall kunna bibehålla sina mekaniska egenskaper under hela den tid som den används på planerat sätt och
–behållaren skall förses med korrosionsskydd på det sätt som den planerade användningen kräver.
Tillverkaren skall också beakta att, då tryckbehållaren används på planerat sätt,
–behållaren inte belastas så att brukssäkerheten äventyras och
–det inre trycket inte bestående överstiger det största drifttrycket, dock inte heller tillfälligt med mer än 10%.
Vid längssvetsar och rundsvetsar skall svetsförbanden göras som genomsvetsade eller till sin styrka motsvarande svetsar. Med undantag av halvsfäriska gavlar skall konvexa gavlar ha en cylindrisk kant.
3.1. Väggtjocklek
Är produkten PS · V högst 3 000 bar · 1, skall tillverkaren använda en av de i punkterna 3.1.1 eller 3.1.2 nämnda metoderna för att fastställa av väggtjockleken. Om produkten PS · V överstiger 3 000 bar · 1 eller om den högsta drifttemperaturen överstiger 100 °C, skall väggtjockleken bestämmas enligt den metod som beskrivs i punkt 3.1.1.
Den cylindriska delens och gavlarnas faktiska väggtjocklek skall dock vara minst 2 mm om konstruktionsmaterialet är stål, och 3 mm om konstruktionsmaterialet är aluminium eller en aluminiumlegering.
3.1.1. Beräkningsmetod
De tryckbärande delarnas minsta väggtjocklek beräknas med hänsyn till spänningarnas storlek och följande bestämmelser:
–beräkningstrycket skall vara minst lika stort som det största drifttrycket och
–den tillåtna generella membranspänningen får inte överskrida det lägre av värdena 0,6 R ET och 0,3 R m . Som värden för R ET och R m används de minimivärden som konstruktionsmaterialets tillverkare garanterar.
Om den cylindriska delen av tryckbehållaren har en eller flera längsgående svetsförband som gjorts genom en icke-automatisk svetsmetod, skall den kalkylerade väggtjockleken dessutom multipliceras med faktorn 1,15.
3.7.2. Provningsmetod
Väggtjockleken fastställs så, att tryckbehållaren vid rumstemperatur tål ett tryck som är minst fem gånger det största drifttrycket, utan att en kvarstående deformation på mer än 1% i omkretsens riktning uppstår.
4. KRAV I FRÅGA OM TILLVERKNING
Tryckbehållarna skall konstrueras och under tillverkningen kontrolleras enligt konstruktions- och tillverkningsplanen.
4.1. Förbearbetning av delarna
Förbearbetningen av delarna (t.ex. formningen och fasningen) får inte ge upphov till ytdefekter eller sprickor, och inte heller sådana förändringar i de mekaniska egenskaperna som kan försämra tryckbehållarens säkerhet.
4.2. Svetsförband på tryckbärande delar
Svetsar och zoner av svetspåverkat grundmaterial skall ha egenskaper som motsvarar grundmaterialets egenskaper, och de får inte ha yttre eller inre defekter som försämrar tryckbehållarens säkerhet.
Svetsare och svetsoperatorer skall vara kvalificerade för den godkända svetsmetoden. Svetsmetoden och kvalifikationen godkänns av ett anmält kontrollorgan.
Vidare skall tillverkaren under tillverkningens gång genom lämpliga test försäkra sig om att svetsförbanden håller en jämn kvalitet. Över testen skall föras bok.