273/1979

Syftet med denna lag är att med hjälp av studieledighetsarrangemang förbättra utbildnings- och studiemöjligheterna för den i arbetslivet verksamma befolkningen.

Med studieledighet avses i denna lag tid under vilken arbetsgivare för utbildning eller studier har frigjort arbetstagare från fullgörandet av uppgifter som hör till arbetstagarens anställningsförhållande. Angående formerna för beviljande av studieledighet stadgas närmare genom förordning.

Till tiden för studieledighet räknas icke tid, under vilken arbetstagare enligt vad arbetsgivaren bestämt studerar eller erhåller utbildning, eller beträffande vilken genom arbets- eller tjänstekollektivavtal har överenskommits att utbildningen eller studierna jämställes med arbete eller under vars förlopp arbetstagare deltar i lagstadgad utbildning förutsatt av hans yrke, om arbetstagaren ej skriftligen samtycker härtill.

Vad i denna lag stadgas om studieledighet gäller i tillämpliga delar även den lid som lantbruksföretagare eller annan som utför eget arbete använder för motsvarande studier eller utbildning.

Denna lag tillämpas även på person som är i tjänsteförhållande eller därmed jämförbart anställningsförhållande till staten, kommun eller annat offentligrättsligt samfund.

Med arbetsgivare avses i denna lag även i 1 mom. åsyftat samfund.

Denna lag berör icke i läroavtalslagen (422/67) avsedda lärlingar eller arbetstagare, som under pågående studier eller praktik genomför övervakad arbetspraktik, eller andra studerande i anställningsförhållande.

Arbetstagare, vars anställningsförhållande såsom huvudsyssla till en och samma arbetsgivare har pågått minst ett år, är med nedan stadgade begränsningar berättigad att erhålla studieledighet i samma arbetsgivares tjänst sammanlagt högst nio månader under tre år.

Undervisning eller utbildning som utgör grund för beviljande av studieledighet kan vara:

Genom förordning kan närmare stadgas om ovan i 1 mom. avsedda undervisnings- och studieformer.

Tid för studieledighet anses vid bestämmande av ekonomiska förmåner, som fastställes på basen av anställningsförhållandet och som icke är lagstadgade, såsom likställd med arbetad tid på sätt därom genom arbets- eller tjänstekollektivavtal överenskommits.

Angående semester- och pensionsförmåner som bestämmes på basen av studieledighet stadgas särskilt.

Angående förfarandet vid ansökan om och beviljande av studieledighet stadgas genom förordning.

Skulle beviljande av studieledighet under den tid som avses i ansökan om studieledighet medföra kännbar olägenhet för arbetsgivarens verksamhet, äger arbetsgivaren rätt att uppskjuta den tidpunkt då studieledigheten skall börja med högst sex månader eller, då det är fråga om utbildning som upprepas med längre mellantider än sex månader, högst tills följande motsvarande utbildningstillfälle anordnas.

Arbetsgivare äger rätt att på ovan i 1 mom. stadgat sätt uppskjuta studieledighet även då mindre än sex månader har förflutit efter arbetstagarens tidigare studieledighet och då det under tiden för studieledigheten icke är fråga om att slutföra studier eller utbildning som inletts under den tidigare studieledighetstiden.

Har arbetsgivaren regelbundet minst fem arbetstagare i sin tjänst, får studieledighet på ovan i 1 mom. nämnda grunder uppskjutas högst två gånger i följd.

Skulle beviljande av studieledighet åt alla, som ansökt därom, vid den tidpunkt som avses i ansökningarna medföra kännbar olägenhet för arbetsgivarens verksamhet och kan ledighet därför icke beviljas åt alla, skall de som inlämnat ansökan för att erhålla yrkesutbildning och för att fullgöra grundskolans lärokurs ställas i första rummet. Kan ordningsföljden icke avgöras på denna grund, ges företräde åt dera som fått minst utbildning. Innan avgörande fattas skall arbetsgivaren förhandla om ärendet med arbetstagarnas förtroendemän med iakttagande av vad i lagen om samarbete inom företag (725/78) är stadgat om förhandlingsförfarande.

Har studieledighet beviljats för längre tid än 50 arbetsdagar, äger arbetstagaren rätt att avbryta studieledigheten och återvända till arbetet.

Önskar arbetstagare utnyttja den rätt som enligt 1 mom. tillkommer honom, skall han meddela detta minst tre veckor innan han återvänder till arbetet. Arbetsgivaren kan dock framskjuta arbetstagarens rätt att återvända till arbetet med högst en månad från den tidpunkt då han erhöll meddelandet.

Blir arbetstagare under tiden för studieledighet oförmögen till arbete på grund av sjukdom, barnsbörd eller olycksfall och fortgår denna arbetsoförmåga längre än sju dagar utan avbrott, skall den del av tiden för arbetsoförmåga som överstiger nämnda tid icke räknas såsom studieledighetstid, såvida arbetstagaren utan obefogat dröjsmål anhåller härom. Arbetstagaren har på ansökan rätt att senare utnyttja en på detta sätt avbruten studieledighet, utan hinder av vad i 8 § 2 mom. är stadgat.

Har avtal om anställande av vikarie för tiden för studieledighet ingåtts, är arbetsgivaren icke skyldig att taga den arbetstagare som ansökt om studieledighet i arbete under den tid då vikariens arbetsavtal enligt lag eller kollektivavtal skall hållas i kraft.

Närmare stadganden om det förfarande vid avbrott som avses i denna paragraf utfärdas genom förordning.

Arbetstagare får icke uppsägas eller arbetsavtal hävas på grund av att arbetstagaren har ansökt om eller utnyttjat studieledighet.

Vad i 1 mom. stadgats om uppsägning och hävande av arbetsavtal skall i tillämpliga delar iakttagas även beträffande avbrytande av annat anställningsförhållande.

Den som anordnar undervisning eller utbildning eller kontrollerar kunskapsprov är skyldig att i den ordning som genom förordning stadgas ge studerande intyg över att studieledighet utnyttjats på godtagbart sätt. Arbetstagaren skall på yrkande av arbetsgivaren förete intyget för denne.

Har studerande utan godtagbart skäl under tid för studieledighet försummat studierna eller deltagandet i utbildningen i sådan grad, att i 1 mom. avsett intyg icke kan ges åt honom, äger arbetsgivaren rätt att förvägra honom studieledighet under de två följande åren. Studeranden förlorar dessutom de i 6 § avsedda rättigheter som uppkommit för honom under tiden för studieledigheten.

Avvikelser från stadgandena i 4―10 §§ kan göras genom arbets- eller tjäntekollektivavtal.

Den som bryter mot stadgandena i 4, 8, 10 eller 11 § skall för brott mot stadgandena i lagen om studieledighet dömas till böter.

Åtal för gärning som enligt 1 mom. är straffbar skall av allmän åklagare väckas endast om målsäganden har anmält brottet till åtal.

Undervisnings- och arbetskrafts- samt arbetarskyddsmyndigheterna övervakar i samråd efterlevnaden av denna lag i enlighet med vad genom förordning närmare stadgas.

De under arbetskraftsdistriktsbyråerna lydande arbetskraftsbyråerna och de i lagen om anordnande av semester och vikariehjälp för lantbruksföretagare (102/78) avsedda semesternämnderna åligger att biträda vid ordnandet av vikariehjälp som erfordras för denna lags verkställighet.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning. Vad beträffar i denna lag stadgade förfaringssätt kan genom förordning stadgas om undantag, vilka avser i 3 § 1 mom. avsedda tjänstemän och funktionärer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.