503/1989

En förening får bildas för gemensamt fullföljande av ett ideellt syfte. Syftet får inte strida mot lag eller god sed.

Denna lag tillämpas på föreningar.

Denna lag gäller inte sammanslutningar vilkas syfte är att ge deltagarna vinst eller annan omedelbar ekonomisk förmån eller vilkas syfte eller verksamhetsinriktning annars i huvudsak är av ekonomisk natur.

På sammanslutningar som genom lag eller förordning har organiserats för ett särskilt ändamål tillämpas denna lag endast i den mån så stadgas särskilt.

Angående religiösa samfund gäller vad som särskilt stadgas om dem.

Föreningar som helt eller delvis kan anses vara militärt organiserade på grund av den lydnad som fordras av medlemmarna och medlemskårens indelning i truppformationer eller grupper eller beväpning är förbjudna.

Föreningar vars verksamhet omfattar övning i bruk av skjutvapen och som inte ska finnas endast för jakt får inte bildas utan tillstånd av Tillstånds- och tillsynsverket. Tillståndsmyndighet i landskapet Åland är dock Statens ämbetsverk på Åland.

Föreningar vars verksamhet omfattar övning i bruk av skjutvapen och som inte ska finnas endast för jakt får inte bildas utan tillstånd av regionförvaltningsverket.

En förening får endast idka sådan näring eller förvärvsverksamhet som nämns i stadgarna eller som annars direkt hänför sig till dess syfte eller som skall anses ha ringa ekonomisk betydelse.

En förening som har registrerats på det sätt som sägs i denna lag kan förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt uppträda som part inför domstolar och andra myndigheter.

Medlemmarna i en registrerad förening svarar inte personligen för föreningens förpliktelser.

När en förening bildas skall en stiftelseurkund uppsättas, och till den skall fogas de stadgar som har utarbetats för föreningen. Stiftelseurkunden skall dateras och undertecknas av minst tre personer som inträder som medlemmar i föreningen. Fysiska personer som bildar en förening skall ha fyllt 15 år.

I föreningens stadgar skall nämnas

I en förenings stadgar kan bestämmas att föreningen är såväl finsk- som svenskspråkig. En sådan förening kan under de förutsättningar som anges i 51 § registreras som tvåspråkig.

Utöver vad som följer av 1 mom. kan i en förenings stadgar bestämmas att föreningen har ett finskt, svenskt och samiskt namn eller också ett namn på två av dessa språk. Härvid kan föreningen använda vilket som helst av namnen.

Medlemmar i en förening kan vara enskilda personer, sammanslutningar och stiftelser.

Om föreningens egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter, får den såsom medlemmar endast ha finska medborgare och sådana utlänningar som har sin hemort i Finland samt föreningar i vilka såsom medlemmar endast finns personer av nämnt slag, eller till vilka direkt eller indirekt hör föreningar med endast sådana medlemmar. (29.12.1989/1331)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.1992/1614 . (30.12.1992/1614)

Det ska föras en förteckning över medlemmarna i en förening. I förteckningen ska varje medlems fullständiga namn och hemort införas.

Föreningens medlemmar ska på begäran ges tillfälle att ta del av de uppgifter som nämns i 1 mom. En medlem som visar att hans eller hennes fördel som föreningsmedlem kräver det har rätt att se också andra uppgifter som antecknats i förteckningen. På utlämnande av uppgifter ur medlemsförteckningen tillämpas i övrigt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen (1050/2018) .

Personuppgiftsansvarig för personuppgifterna i den förteckning som avses i 1 mom. är föreningen. För utförandet av den personuppgiftsansvariges uppgifter svarar i en registrerad förening styrelsen eller, om föreningen är oregistrerad, ordföranden, styrelseordföranden eller någon annan som sköter föreningens angelägenheter.

Den som vill bli medlem i en förening ska meddela föreningen detta. Beslut om godkännande av medlemmar fattas av styrelsen, om inte något annat bestäms i stadgarna. I stadgarna kan det också bestämmas att styrelsen beslutar om förfarandet för godkännande av medlemmar och om förutsättningarna för godkännande.

En medlem har rätt att när som helst utträda ur en förening genom att skriftligen anmäla detta hos föreningens styrelse eller dess ordförande. Styrelsen kan besluta att anmälan också kan göras bevisligen på annat sätt och att anmälan även kan tas emot av någon annan som styrelsen utsett, om inte något annat bestäms i stadgarna. En medlem kan också utträda genom att vid föreningens möte anmäla detta för anteckning i protokollet. I stadgarna kan bestämmas att utträdet blir gällande först en viss tid efter anmälan. Tiden får inte vara längre än ett år.

En förening kan utesluta en medlem på de grunder som nämns i stadgarna. Föreningen har dock alltid rätt att utesluta en medlem som

Beslut om uteslutning av en medlem fattas av föreningsmötet, om inte något annat bestäms i stadgarna. I beslutet skall orsaken till uteslutningen nämnas. En medlem är inte jävig att vid föreningsmötet rösta i ett uteslutningsärende som gäller honom själv.

Innan beslut fattas skall medlemmen ges möjlighet att ge förklaring i saken utom då orsaken till uteslutningen är underlåtelse att betala medlemsavgift.

Om det enligt stadgarna är styrelsen som fattar beslut om uteslutning, kan i stadgarna bestämmas att medlemmen har rätt att inom en i dem fastställd tid låta föreningsmötet avgöra frågan om uteslutning.

I stadgarna kan bestämmas att föreningen kan anse att en medlem har utträtt ur föreningen, om han under en tid som anges i stadgarna har underlåtit att betala sin medlemsavgift.

Beslutanderätten i en förening tillkommer medlemmarna. I stadgarna kan dock på det sätt som anges nedan bestämmas att beslutanderätten utövas

Medlemmarna utövar sin beslutanderätt vid föreningsmötet.

Styrelsen eller föreningsmötet kan besluta att deltagande i ett i 1 mom. avsett föreningsmöte också får ske så att en medlem under mötet fullt ut kan utöva sin beslutanderätt genom datakommunikation och med ett annat tekniskt hjälpmedel, om inte ordnandet av ett sådant möte begränsas eller förbjuds i stadgarna.

Styrelsen eller föreningsmötet kan även besluta att föreningsmötet ordnas utan mötesplats på så sätt att medlemmarna under mötet utövar sin beslutanderätt enligt 1 mom. i realtid genom datakommunikation och med ett tekniskt hjälpmedel. En förutsättning är att föreningsmötet enligt stadgarna ska eller kan ordnas på detta sätt.

Styrelsen eller föreningsmötet kan besluta att deltagande i föreningsmötet utöver vad som föreskrivs i 1–3 mom. får ske per post eller genom datakommunikation och med ett tekniskt hjälpmedel före eller under föreningsmötet, om inte tillhandahållande av en sådan metod för deltagande begränsas eller förbjuds i stadgarna. Styrelsen eller föreningsmötet kan besluta att endast en del av medlemmarnas rättigheter kan utövas genom den metod för deltagande som avses i detta moment och att rätten kan utövas endast på det sätt som styrelsen eller mötet beslutar, om inte något annat bestäms i stadgarna. Om föreningens egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter, gäller sådan deltaganderätt endast under själva mötet.

En ytterligare förutsättning för att ett möte som avses i 2 och 3 mom. och en möjlighet till deltagande som avses i 4 mom. ska kunna ordnas är att rätten att delta och rösträkningens riktighet kan kontrolleras på ett sätt som kan jämställas med förfarandena vid ett föreningsmöte som avses i 1 mom. Endast de som har utövat sin rösträtt före mötet eller som kan utöva sin rösträtt under mötet betraktas som deltagare i mötet.

I stadgarna kan det bestämmas att medlemmarna i frågor som särskilt nämns i stadgarna utövar sin beslutanderätt vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation och med ett tekniskt hjälpmedel utan att komma samman till möte. Av de frågor som nämns i 23 § 1 mom. får bestämmelsen dock endast gälla val av styrelse eller styrelsemedlemmar. (3.2.2023/135)

Om medlemmarna är enhälliga, får de besluta att beslut i en fråga som ska avgöras vid föreningsmöte fattas utan att ett möte hålls. Beslutet ska fattas skriftligen, dateras och verifieras av samtliga föreningsmedlemmar. På ett skriftligt beslut tillämpas i övrigt vad som föreskrivs om protokoll från föreningsmöte.

Om fullmäktige ges beslutanderätt, skall antalet fullmäktige eller hur antalet bestäms, samt mandattiden, valsättet och uppgifterna nämnas i stadgarna.

I stadgarna kan också bestämmas att platserna i fullmäktige eller en del av dem skall fördelas mellan föreningens medlemmar eller mellan grupper som dessa bildar, enligt de grunder som nämns i stadgarna. Härvid kan också bestämmas att fullmäktige skall väljas bland kandidater som dessa medlemmar eller grupper ställer upp. Om någon har försummat att ställa upp kandidater, kan fullmäktige väljas bland de kandidater som de andra har ställt upp.

Fullmäktige utövar sin beslutanderätt vid möten.

I stadgarna kan det bestämmas att beslutanderätten i en förening som enligt stadgarna har endast föreningar eller enskilda personer och föreningar som medlemmar ska utövas genom förbundsomröstning. I stadgarna ska nämnas i vilka frågor eller under vilka förutsättningar förbundsomröstning tillämpas. Förbundsomröstning får inte gälla frågor som nämns i 23 § 1 mom., med undantag för val av styrelsen eller styrelsemedlemmar, som nämns i 23 § 1 mom. 4 punkten.

Förbundsomröstning förrättas vid särskilda omröstningstillfällen, per post eller genom datakommunikation och med ett tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte.

Föreningsmöte ska hållas på de tider som bestäms i stadgarna. Om föreningsmöte inte har sammankallats, har varje föreningsmedlem rätt att kräva att möte ska hållas.

Extra föreningsmöte ska hållas då föreningsmötet så beslutar eller styrelsen anser att det finns skäl därtill eller då minst en tiondedel av föreningens röstberättigade medlemmar kräver det för behandling av ett angivet ärende. Om endast föreningar eller enskilda personer och föreningar enligt stadgarna kan vara medlemmar av föreningen, kan i dem bestämmas att den minoritet som kan kräva att extra möte ska hållas är mindre eller större än en tiondedel. I andra föreningars stadgar kan endast tas in bestämmelser om en mindre minoritet.

Krav på att möte ska hållas ska framställas skriftligen till föreningens styrelse. När styrelsen har tagit emot framställningen ska den utan dröjsmål sammankalla mötet. Om mötet inte har sammankallats eller kravet inte har kunnat framställas till styrelsen, ska Tillstånds- och tillsynsverket på ansökan av en medlem som krävt att möte ska hållas berättiga medlemmen att sammankalla mötet på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att göra det. Om föreningen har sin hemort i landskapet Åland, är det dock Statens ämbetsverk på Åland som berättigar medlemmen eller ålägger styrelsen. (27.6.2025/573)

Krav på att möte ska hållas ska framställas skriftligen till föreningens styrelse. När styrelsen har tagit emot framställningen ska den utan dröjsmål sammankalla mötet. Om mötet inte har sammankallats eller kravet inte har kunnat framställas till styrelsen, ska regionförvaltningsverket på ansökan av en medlem som krävt att möte ska hållas berättiga medlemmen att sammankalla mötet på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att göra det.

Vad denna lag stadgar om föreningsmöte gäller i tillämpliga delar också fullmäktigmöte. Extra fullmäktigmöte skall dock hållas endast då fullmäktige så beslutar eller då styrelsen anser att det finns skäl därtill eller då ett i 20 § 2 mom. nämnt antal fullmäktige kräver detta för behandling av ett angivet ärende.

Om en i stadgarna nämnd fråga ska avgöras i föreningen vid en viss tidpunkt på det sätt som avses i 17 § 6 mom. eller 19 § och detta inte har skett, har en föreningsmedlem rätt att skriftligen kräva att styrelsen ska sköta om att beslutsfattandet ordnas. Har styrelsen trots kravet inte ordnat beslutsfattandet eller har kravet inte kunnat framställas till styrelsen, ska Tillstånds- och tillsynsverket på ansökan av den medlem som krävt att beslutsfattande ska ordnas berättiga medlemmen att ordna omröstningstillfälle, poströstning eller omröstning med något tekniskt hjälpmedel på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att göra det. Om föreningen har sin hemort i landskapet Åland, är det dock Statens ämbetsverk på Åland som berättigar medlemmen eller ålägger styrelsen.

Om en i stadgarna nämnd fråga ska avgöras i föreningen vid en viss tidpunkt på det sätt som avses i 17 § 6 mom. eller 19 § och detta inte har skett, har en föreningsmedlem rätt att skriftligen kräva att styrelsen ska sköta om att beslutsfattandet ordnas. Har styrelsen trots kravet inte ordnat beslutsfattandet eller har kravet inte kunnat framställas till styrelsen, ska regionförvaltningsverket på ansökan av den medlem som krävt att beslutsfattande ska ordnas berättiga medlemmen att ordna omröstningstillfälle, poströstning eller omröstning med något tekniskt hjälpmedel på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att göra det.

Vid föreningsmötet eller, om så bestäms i stadgarna, vid fullmäktigmötet ska beslutas om

(3.2.2023/135)

I stadgarna kan bestämmas att styrelsen kan besluta om försäljning, byte och inteckning av föreningens egendom.

Föreningsmötet ska sammankallas i enlighet med vad som bestäms i stadgarna. I kallelsen ska nämnas när och var mötet hålls och eventuell skyldighet att anmäla sig på förhand. (8.7.2022/663)

Om medlemmarna har rätt att delta i mötet också per post eller genom datakommunikation och med ett tekniskt hjälpmedel, ska detta nämnas i möteskallelsen. I möteskallelsen ska dessutom nämnas villkoren för ett sådant deltagande, det tekniska genomförandet av deltagandet, eventuella anknytande begränsningar i medlemmarnas yttranderätt samt vilket förfarande som ska iakttas. (8.7.2022/663)

Vid mötet får beslut inte fattas i frågor som nämns i 23 § eller i liknande frågor, om inte de har nämnts i möteskallelsen.

Om inte något annat bestäms i stadgarna, har varje medlem som har fyllt 15 år rösträtt och varje röstberättigad en röst. En enskild person kan inte utöva rösträtt genom ombud, om inte något annat bestäms i stadgarna.

I stadgarna får bestämmas att den som under en viss tid försummar att betala sin medlemsavgift inte har rätt att utöva sin rösträtt. I stadgarna kan även bestämmas att en förutsättning för att en medlem ska kunna delta i ett föreningsmöte är att medlemmen på förhand till föreningen anmäler sitt deltagande i mötet senast den dag som nämns i möteskallelsen. I sådana fall räknas kallelsetiden från den sista anmälningsdagen. En medlem har rätt att delta i föreningsmötet endast på det sätt som avses i 17 § 2 mom. genom datakommunikation och med ett tekniskt hjälpmedel, om medlemmen har anmält sådant deltagande och det i kallelsen har nämnts vilken bindande verkan ett sådant deltagandesätt som ska anmälas till föreningen har. (8.7.2022/663)

En medlem har inte rätt att rösta eller framställa förslag till beslut vid föreningsmötet när beslut fattas om avtal mellan medlemmen och föreningen eller om andra frågor i vilka medlemmens enskilda intressen strider mot föreningens.

En styrelsemedlem eller någon annan som har anförtrotts en uppgift som hör till föreningens förvaltning får inte rösta när beslut fattas om val eller avsättning av revisorer eller verksamhetsgranskare, fastställande av bokslut eller beviljande av ansvarsfrihet, om frågan gäller den förvaltning som han eller hon svarar för. (16.7.2010/678)

Vad som sägs om jäv för dem som nämns i 1 och 2 mom. gäller också deras ombud och andra representanter.

Som föreningens beslut gäller, om inte något annat följer av stadgarna,

Ett beslut om ändring av stadgarna på det sätt som avses i 17 § 2, 4 eller 6 mom. eller 19 § 1 mom. eller så att majoritetsval ersätts med proportionella val är dock giltigt, om beslutet vid omröstning har biträtts av mer än hälften av de avgivna rösterna och det i övrigt har fattats i enlighet med vad som föreskrivs eller bestäms om ändring av stadgarna. Vad som föreskrivs i detta moment tillämpas inte på en stadgebestämmelse med stöd av vilken styrelsen eller styrelsemedlemmar kan väljas genom medlems- eller förbundsomröstning. (3.2.2023/135)

Utan hinder av vad som nedan sägs om ogiltighet är ett sådant beslut om ändring av stadgarna giltigt som gäller ändring av sättet att förrätta val, antalet röster som en medlem har, sammansättningen av förvaltningsorganen eller medlemmarnas betalningsskyldighet, även om ändringen skulle kränka förmåner som medlemmarna garanteras i stadgarna eller likställdheten mellan medlemmarna, såvida beslutet har fattats i enlighet med 1 mom. 3 punkten eller i de fall som avses i 2 mom. på det sätt som anges i momentet.

Om föreningen enligt stadgarna är medlem i en annan förening, kan i stadgarna bestämmas att en ändring av föreningens stadgar också kräver samtycke av den förening till vilken föreningen direkt eller indirekt hör.

Val som förrättas vid ett möte sker som majoritetsval, om inte någon väljs enhälligt eller något annat har bestämts i stadgarna. Val som förrättas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte, sker som proportionella val, om inte något annat bestäms i stadgarna. Alla som har rätt att utöva beslutanderätt ska garanteras rätt att delta i kandidatnomineringen för valet.

När majoritetsval tillämpas blir de som har fått flest röster valda, om inte stadgarna föreskriver något annat om den majoritet som krävs.

Om val enligt lag eller stadgarna skall förrättas som proportionella val, skall det bestämmas i stadgarna hur valet härvid förrättas.

I stadgarna kan bestämmas att proportionella val verkställs

Proportionella val förrättas genom sluten omröstning. I stadgarna kan det bestämmas att proportionella val förrättas genom öppen omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. (8.7.2022/663)

Om en förenings beslutanderätt utövas på ett sätt som avses i 17 § 6 mom. eller 19 §, ska föreningen för detta ändamål godkänna en omröstnings- och valordning. I denna ska sådana bestämmelser om röstning och val tas in som behövs för att komplettera denna lag och föreningens stadgar.

Mötesordföranden skall se till att ett protokoll sätts upp över mötets beslut. Protokollet skall undertecknas av mötesordföranden och justeras av minst två personer som mötet har valt för detta ändamål eller godkännas av föreningen.

Om beslutanderätt utövas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med anlitande av något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte, ska föreningens styrelse se till att ett daterat och av styrelsens ordförande undertecknat protokoll sätts upp över beslutsförfarandet, rösträkningen och dess resultat samt beslutet. (16.7.2010/678)

Föreningens medlemmar har rätt att på begäran få del av de protokoll som nämns i 1 och 2 mom.

En föreningsmedlem, styrelsen och en styrelsemedlem får genom en talan mot föreningen klandra ett föreningsbeslut om beslutet inte har tillkommit i behörig ordning och felet har kunnat inverka på beslutets innehåll eller i övrigt på föreningsmedlemmarnas rätt eller om beslutet annars strider mot denna lag eller föreningens stadgar. Rätt till klandertalan har inte den som vid mötet har medverkat till beslutet. (29.6.2016/497)

Talan ska väckas inom tre månader efter det att beslutet fattades eller, om beslutet har fattats vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommit samman till möte, inom tre månader från den dag då beslutsprotokollet är daterat. Om inte talan väcks inom föreskriven tid, ska beslutet anses som giltigt. (16.7.2010/678)

Har föreningens styrelse väckt talan, skall ett föreningsmöte utan dröjsmål sammankallas för att utse en representant för att svara på föreningens vägnar.

Oberoende av klandertalan är ett beslut som kränker en utomståendes rätt ogiltigt.

Ogiltiga är också beslut som minskar en särskild förmån som enligt stadgarna tillkommer en medlem i föreningen, eller som till sitt innehåll eller med hänsyn till det sätt på vilket beslutet har fattats väsentligt kränker medlemmarnas likställdhet, om inte något annat följer av 27 § 3 mom.

En föreningsmedlem, styrelsen eller en styrelsemedlem samt den som anser att ett föreningsbeslut kränker hans rätt får väcka talan mot föreningen för att få fastställt att beslutet är ogiltigt.

När talan har väckts mot en förening kan domstolen förbjuda att föreningens beslut verkställs eller förordna att verkställigheten skall avbrytas. Förbudet eller förordnandet kan också återkallas.

I domstolsbeslut som nämns i 1 mom. får ändring inte sökas särskilt.

En förening ska ha en styrelse med minst tre medlemmar. Styrelsen ska omsorgsfullt sköta föreningens angelägenheter i enlighet med lag samt föreningens stadgar och beslut. Styrelsen ska se till att bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförlitligt sätt. Styrelsen företräder föreningen.

Styrelsen ska ha en ordförande. Ordföranden får inte vara omyndig. De övriga styrelsemedlemmarna ska ha fyllt 15 år. Den som är försatt i konkurs får inte vara medlem av styrelsen.

Styrelseordföranden ska vara bosatt i Finland, om inte Patent- och registerstyrelsen beviljar dispens.

Styrelsen kan enligt ett förfarande som den bestämmer fatta beslut utan att komma samman till möte, om inte något annat bestäms i stadgarna. Om beslutet fattas utan möte ska det registreras, verifieras och förvaras på ett tillförlitligt sätt. (3.2.2023/135)

Styrelsens ordförande har rätt att teckna föreningens namn, om inte denna rätt har begränsats så som nämns i 3 mom.

I föreningens stadgar kan bestämmas att föreningens namn dessutom får tecknas av

Den som är omyndig eller försatt i konkurs kan inte företräda föreningen eller teckna dess namn. Rätten att teckna föreningens namn kan i stadgarna begränsas så att två eller flera endast tillsammans har rätt att teckna namnet. Andra begränsningar får inte införas i föreningsregistret.

En förenings namnteckning skall innehålla föreningens namn och namntecknarens eller namntecknarnas egenhändiga underskrift.

Stämning eller annan delgivning anses ha tillställts föreningen, när den har delgivits någon som har rätt att teckna föreningens namn ensam eller tillsammans med en annan.

En styrelsemedlem eller funktionär i en förening får inte delta i behandlingen eller avgörandet av frågan om avtal mellan honom och föreningen eller något annat ärende där hans enskilda intressen kan stå i strid med föreningens.

Föreningens bokslut och verksamhetsberättelse ska upprättas i enlighet med bokföringslagen (1336/1997) .

Med avvikelse från 1 mom. kan det i föreningens stadgar bestämmas att 3–7 mom. ska tillämpas på föreningens bokföring, om det sammanlagda beloppet av de understöd och andra inkomster som föreningen erhållit per räkenskapsperiod är högst 30 000 euro för både den avslutade räkenskapsperioden och den räkenskapsperioden som omedelbart föregår det och föreningen inte bedriver affärsverksamhet. Ovannämnda gränsvärde anses också bli underskridet om det är mindre än två år sedan föreningen registrerades och det inte är uppenbart att gränsvärdet överskrids under räkenskapsperioden. Om det ovannämnda gränsvärdet underskrids kan föreningsmötet dessutom, utan att ändra stadgarna, besluta att bokföringen ska organiseras i enlighet med 3–7 mom. genom ett beslut på vilket tillämpas de krav på majoritet och möteskallelse som gäller ändring av stadgar.

Syftet med den bokföring som avses i 2–7 mom. är att hålla föreningens inkomster, utgifter, tillgångar och skulder (transaktioner) åtskilda så att medlemmarna samt understödsgivarna och myndigheterna kan övervaka ekonomin på det sätt som skötseln av deras uppgifter förutsätter.

Transaktionerna ska bokföras enligt kassaprincipen, i kronologisk ordning och utan ogrundat dröjsmål. Av alla transaktioner ska framgå deras innehåll och tidpunkt. Dessutom ska det fortlöpande föras en uppdaterad förteckning över föreningens tillgångar och skulder samt ses till att bokföringen ger de uppgifter som behövs för fullgörande av eventuell skattskyldighet.

Fakturor, kvitton och annat bokföringsmaterial som gäller transaktionerna ska förvaras så att sambandet mellan en bokföringsanteckning och en transaktion vid behov kan utredas utan svårighet. Om ett verifikat utfärdat av en utomstående inte kan fås som grund för anteckningen, verifieras anteckningen med hjälp av en skriftlig utredning. Bokföringen och det material som gäller transaktionerna ska förvaras i sex år efter det kalenderår som de gäller.

En föreningsmedlem har rätt att på begäran få tillgång till bokföringen en gång för varje avslutad kalendermånad, och uppgifterna ska senast två veckor efter begäran hållas framlagda under minst två veckor. Om det i stadgarna bestäms att bokföringen ska hållas framlagd mer sällan, en längre tid efter begäran eller under en kortare tid, ska en årskalkyl över verksamheten upprättas för räkenskapsperioden och läggas fram för medlemmarna inom sex månader från räkenskapsperiodens utgång. Föreningsmötet kan dessutom utan att ändra stadgarna besluta att bokföringen ska hållas framlagd och att en årskalkyl ska upprättas i enlighet med vad som senast nämns i detta moment genom ett beslut på vilket tillämpas de krav på majoritet och möteskallelse som gäller ändring av stadgar.

Närmare bestämmelser om hur bokföringen ska ordnas och vad den ska innehålla samt om scheman och om årskalkylen utfärdas genom förordning av statsrådet.

I fråga om revision av en förening gäller vad som föreskrivs i denna lag och i revisionslagen (1141/2015) .

En förening ska ha verksamhetsgranskare, om den inte har revisorer. Om det endast väljs en verksamhetsgranskare, ska det dessutom utses en suppleant och på denne ska bestämmelserna om verksamhetsgranskare tillämpas.

Verksamhetsgranskaren ska vara en fysisk person. Han eller hon ska ha den ekonomiska och juridiska sakkunskap som med hänsyn till föreningens verksamhet behövs för uppgiften. Verksamhetsgranskaren får inte vara omyndig, försatt i konkurs eller ha begränsad handlingsbehörighet. Verksamhetsgranskaren ska vara oberoende vid utförandet av verksamhetsgranskning.

Om det inte har valts någon verksamhetsgranskare i enlighet med denna lag eller föreningens stadgar, ska Tillstånds- och tillsynsverket på anmälan förordna en verksamhetsgranskare med iakttagande på motsvarande sätt av det som i 2 kap. 8 § 3 och 4 mom. i revisionslagen föreskrivs om förordnande av revisor. Om föreningen har sin hemort i landskapet Åland, är det dock Statens ämbetsverk på Åland som förordnar en verksamhetsgranskare. (27.6.2025/573)

Om det inte har valts någon verksamhetsgranskare i enlighet med denna lag eller föreningens stadgar, ska regionförvaltningsverket på anmälan förordna en verksamhetsgranskare med iakttagande på motsvarande sätt av det som i 2 kap. 8 § 3 och 4 mom. i revisionslagen föreskrivs om förordnande av revisor. (18.9.2015/1210)

Verksamhetsgranskaren ska granska föreningens ekonomi och förvaltning i den omfattning som föreningens verksamhet förutsätter och lämna en skriftlig verksamhetsgranskningsberättelse till det föreningsmöte eller fullmäktigemöte som beslutar om bokslutet. Om det vid granskningen framkommer att föreningen har orsakats skada eller att det har brutits mot denna lag eller föreningens stadgar, ska det nämnas i granskningsberättelsen.

I fråga om föreningsstyrelsens skyldigheter att bistå verksamhetsgranskarna och i fråga om verksamhetsgranskarnas tystnadsplikt och närvaro vid möten tillämpas bestämmelserna om revisor i 3 kap. 9 och 10 § samt 4 kap. 8 § i revisionslagen. (18.9.2015/1210)

Styrelsemedlemmarna, verksamhetsgranskarna och andra som med stöd av stadgarna sköter uppgifter som hör till föreningens förvaltning är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag har orsakat föreningen uppsåtligen eller av vållande. Detsamma gäller skada som har vållats en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller föreningens stadgar. I fråga om skadeståndsskyldighet för den som har ställning som arbetstagare gäller vad som föreskrivs särskilt. Bestämmelser om skadeståndsskyldighet för revisorer finns i 10 kap. 9 § i revisionslagen. (3.2.2023/135)

Om jämkning av skadestånd samt om fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/74) .

Talan om ersättning för skada som har vållats föreningen kan även väckas vid domstolen på föreningens hemort.

En talan enligt denna paragraf eller 10 kap. 9 § i revisionslagen ska för icke straffbara gärningar väckas inom tre år från den tidpunkt då den skadelidande har fått eller borde ha fått vetskap om skadan och om den ansvarige. Preskriptionen av en skadeståndsskuld ska avbrytas med iakttagande av lagen om preskription av skulder (728/2003) . Talan ska dock senast väckas

(3.2.2023/135)

När föreningsmötet har beslutat upplösa föreningen, ska styrelsen vidta de likvidationsåtgärder enligt 2 mom. som följer av upplösningen, om inte föreningsmötet i styrelsens ställe har utsett en eller flera andra likvidatorer för uppdraget. Det är dock inte behövligt att företa likvidationsåtgärder, om föreningsmötet när den fattar beslut om upplösning samtidigt godkänner en av styrelsen uppgjord slutredovisning enligt vilken föreningen inte har skulder.

Syftet med likvidationsförfarandet är att utreda föreningens ekonomiska ställning, realisera en behövlig mängd egendom och betala föreningens skulder samt att använda de återstående medlen enligt vad som bestäms i föreningens stadgar och föreskrivs i denna lag.

Efter beslutet om upplösning får föreningen fortsätta med sin ekonomiska verksamhet endast i den utsträckning som en ändamålsenlig likvidation kräver, om det inte i beslutet bestäms om en senare tidpunkt för inledande av likvidationsåtgärderna. Likvidatorerna har rätt att söka offentlig stämning på föreningens borgenärer. Om föreningens tillgångar inte förslår till betalning av dess skulder, ska likvidatorerna ansöka om att föreningen försätts i konkurs. Om de tillgångar som återstår efter det att skulderna har betalats inte kan användas på det sätt som bestäms i föreningens stadgar, ska likvidatorerna överlåta dem för att användas för att främja något ändamål som står föreningens verksamhet nära. Likvidatorerna ska utan obefogat dröjsmål göra upp en slutredovisning för upplösningen. Slutredovisningen ska innehålla en redogörelse för betalningen av skulder och användningen av återstående tillgångar samt boksluten, verksamhetsberättelserna och eventuella revisionsberättelser och verksamhetsgranskningsberättelser för hela likvidationstiden. Likvidatorerna ska se till att slutredovisningen förvaras med iakttagande av bokföringslagens bestämmelser om förvaring av balansboken samt ge en kopia av slutredovisningen till en föreningsmedlem eller någon annan vars rätt berörs av upplösningen. Om föreningen enligt lag eller stadgarna är skyldig att välja en revisor eller en verksamhetsgranskare, ska slutredovisningen på motsvarande sätt genomgå revision eller verksamhetsgranskning. På likvidatorerna tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om styrelsen och dess medlemmar, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Likvidatorernas mandattid fortsätter tills vidare. (3.2.2023/135)

Om skulderna i en förening som upplöses inte har betalats innan tillgångarna har använts i enlighet med 2 mom., svarar de som fått en andel av tillgångarna med beloppet av de mottagna tillgångarna för betalningen av föreningens skulder.

Föreningen anses upplöst när upplösningen har antecknats i föreningsregistret.

Om en förenings verksamhet har upphört, men föreningen inte har upplösts, kan en medlem eller någon annan som saken gäller ansöka hos registermyndigheten om förordnande om upplösning av föreningen. Föreningen ska ges tillfälle att bli hörd med anledning av ansökan. Ansökan ska bifallas om det visas att föreningens verksamhet har upphört. Om inte något annat visas, ska föreningens verksamhet anses ha upphört då minst tio år har förflutit efter föreningens senaste anmälan till föreningsregistret. Om föreningen uppges vara verksam eller om någon motsätter sig att föreningen upplöses genom beslut av registermyndigheten, ska registermyndigheten dock skjuta upp behandlingen av ärendet, om sökanden inom sex månader från registermyndighetens meddelande visar att sökanden väckt talan vid domstolen på föreningens hemort för fastställande av förutsättningarna för upplösning av föreningen.

Efter att registermyndigheten har fått ansökan ska myndigheten på lämpligt sätt uppmana föreningen att anmäla att verksamheten fortgår. Om föreningen inte lämnar någon verksamhetsanmälan, ska uppmaningen sändas till föreningen skriftligen. Av uppmaningen ska framgå att ett förordnande om upplösning av föreningen kan utfärdas om ingen anmälan om verksamheten lämnas senast den utsatta dagen. Samtidigt ska de medlemmar och borgenärer som vill framföra anmärkningar mot förordnandet om upplösning uppmanas att göra detta skriftligen senast den utsatta dagen. Uppmaningen ska publiceras i den officiella tidningen senast fem månader före den utsatta dagen. Ärendet kan avgöras trots att det inte kan visas att föreningen har tagit emot uppmaningen. Registermyndigheten ska på tjänstens vägnar anteckna uppmaningen i registret. Ett förordnande om upplösning av föreningen kan utfärdas, om det inte förrän ärendet avgörs visas att det inte finns någon grund för detta.

När registermyndigheten och domstolen bifaller ansökan ska den samtidigt vid behov förordna sökanden eller någon annan att som likvidator vidta likvidationåtgärder. Då tillämpas 40 § 2–5 mom. på likvidationsåtgärderna. Likvidatorn ska dessutom se till att slutredovisningen finns tillgänglig för föreningen och andra vars rätt berörs av att föreningen upplöses. En förening som har upphört med sin verksamhet ska avregistreras, om föreningens tillgångar inte räcker till betalning av kostnaderna för likvidationsåtgärderna eller om uppgifter om tillgångarnas storlek inte kan fås och ingen medlem, borgenär eller annan person tar på sig ansvaret för kostnaderna för likvidationsåtgärderna.

Registermyndigheten kan förordna om avregistrering av en förening om det förflutit minst tjugo år sedan föreningen senast gjort en anmälan till föreningsregistret och det inte annars finns skäl att anta att föreningens verksamhet fortgår.

Innan ett beslut enligt 1 mom. om att avregistrera en förening fattas ska Patent- och registerstyrelsen i den officiella tidningen publicera en kungörelse i vilken alla de föreningar som avses i 1 mom. nämns vid namn och uppmanas att inom fem månader till Patent- och registerstyrelsen skriftligen anmäla att deras verksamhet fortgår. Patent- och registerstyrelsen ska dessutom på sin webbplats hålla uppgifter om namn på och registernummer för de föreningar som är föremål för förfarandet tillgängliga för allmänheten i maskinellt bearbetbar form.

Om någon anmälan om att en förening fortsätter sin verksamhet inte har gjorts och det inte heller annars finns skäl att anta att verksamheten fortgår, ska föreningen efter tidsfristens utgång avregistreras. Patent- och registerstyrelsen ska i fem år efter beslutet om avregistrering på sin webbplats hålla uppgifter om namn på och registernummer för avregistrerade föreningar tillgängliga för allmänheten i maskinellt bearbetbar form.

Registermyndigheten kan på eget initiativ eller på ansökan förordna att en förening ska upplösas, om föreningen inte har någon i registret antecknad behörig styrelseordförande. Ett sådant förordnande ska meddelas, om det inte innan ärendet avgörs visas att det inte längre finns någon grund för detta. Innan förordnandet meddelas ska föreningen höras. På den som har rätt att göra ansökan, hörande av föreningen, förordnande av likvidator, likvidationsförfarandet och likvidatorer tillämpas 41 §.

En förening är avregistrerad när beslutet om avregistrering har antecknats i registret.

En avregistrerad förenings tillgångar får inte användas utan likvidationsåtgärder enligt 40 och 41 §. Föreningens företrädare får dock fem år efter avregistreringen använda tillgångarna i enlighet med 40 § 2 och 3 mom., om tillgångarna inte överstiger 8 000 euro och föreningen inte har kända skulder. De som fått en andel av tillgångarna svarar med beloppet av de mottagna tillgångarna för betalningen av föreningens skulder.

Om likvidationsåtgärder behövs efter det att föreningen har avregistrerats, ska registermyndigheten på ansökan av den vars rätt saken gäller förordna om likvidation av föreningen i enlighet med 40 § 2–4 mom. Registermyndigheten kan då också på eget initiativ förordna om likvidation av föreningen.

Ett förordnande enligt 3 mom. ska dock inte utfärdas, om föreningens tillgångar inte räcker till betalning av kostnaderna för likvidationsåtgärderna och ingen tar på sig ansvaret för dem. De tillgångar som återstår efter det att de kända skulderna har betalats ska då tillfalla staten. Statskontoret kan besluta att tillgångar som tillfallit staten överlåts för att främja något ändamål som står föreningens verksamhet nära.

Om en medlem av föreningen eller någon annan vars rätt berörs av att föreningen upplöses vill klandra likvidatorernas åtgärder, skall han väcka talan mot dem inom sex månader efter det anteckning om upplösningen infördes i föreningsregistret. Talan skall väckas vid domstolen på föreningens hemort.

Underrätten på en förenings hemort kan på talan av åklagaren, Polisstyrelsen eller en föreningsmedlem förklara föreningen upplöst, om den utövar verksamhet

(28.6.2013/508)

Om inte ett allmänt intresse kräver att föreningen upplöses, kan den i stället tilldelas varning.

När en förening förklaras upplöst eller tilldelas varning kan också en förening som direkt eller indirekt hör till föreningen och som har instämts som svarande i rättegången förklaras upplöst eller tilldelas varning, om den har medverkat till ett sådant förfarande av den förstnämnda föreningen som nämns i 1 mom.

Kan den upplösta föreningens medel inte användas så som stadgarna föreskriver eller skulle en sådan användning strida mot lag eller god sed, skall föreningens medel förklaras förverkade till staten.

När talan om upplösning av en förening har väckts, kan domstolen på yrkande av en part besluta att föreningens verksamhet tillfälligt skall avbrytas, om det är sannolikt att föreningen utövar verksamhet i strid med 43 § 1 mom.

På yrkande av åklagaren eller Polisstyrelsen kan ett i 1 mom. nämnt förbud meddelas redan innan talan om upplösning av föreningen har väckts, om det är sannolikt att föreningen utövar verksamhet som väsentligt strider mot lag eller god sed eller att föreningen i strid med lag fortsätter en upplöst förenings verksamhet. Förbudet förfaller, om stämning som avser upplösning av föreningen inte har begärts inom 14 dagar från det förbudet meddelades, och gäller tills målet behandlas vid domstolens sammanträde. (28.6.2013/508)

Har domstolen meddelat ett tillfälligt verksamhetsförbud, skall den varje gång den behandlar målet fatta nytt beslut om förbudet. I beslut om verksamhetsförbud får ändring inte sökas genom särskilda besvär.

Om tillfälligt verksamhetsförbud har meddelats med stöd av 43 § 1 mom. 1 punkten, får en ny förening inte bildas för att fortsätta föreningens verksamhet så länge förbudet gäller.

När en förening har förklarats upplöst eller det har meddelats tillfälligt verksamhetsförbud, skall föreningens verksamhet omedelbart upphöra. Föreningens styrelse får dock fortsätta med näring eller förvärvsverksamhet som föreningen bedriver och sköta föreningens egendom tills beslutet om upplösning vinner laga kraft, om inte domstolen bestämmer något annat.

Om domstolen inte tillåter att styrelsen sköter föreningens egendom under den tid som nämns i 1 mom., skall domstolen förordna minst en person att som god man sköta föreningens egendom.

Samtidigt som domstolen förklarar föreningen upplöst skall den vid behov förordna en eller flera likvidatorer. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas vad denna lag stadgar om likvidatorer och klander av likvidation när en förening upplöser sig.

Talan om upplösning av en förening prövas av domstolen på föreningens hemort. Domstolen kan också på samma gång behandla frågan om att en i 43 § 3 mom. nämnd förening skall upplösas.

Personuppgiftsansvarig för föreningsregistret är Patent- och registerstyrelsen. (8.5.2020/336)

Var och en har rätt att få uppgifter, utdrag och intyg från föreningsregistret och de därtill hörande handlingarna. Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får Patent- och registerstyrelsen lämna ut uppgifter om fysiska personers namn, födelsetid, hemkommun och medborgarskap i form av utskrifter, genom teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form eller göra dem allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät. (28.6.2017/462)

Uppgifter om personbeteckningens slutled och en utomlands bosatt fysisk persons hemadress lämnas ut ur föreningsregistret endast om utlämnandet uppfyller kraven i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. I övriga fall ska uppgift om personens bosättningsland lämnas ut i stället för uppgift om en utomlands bosatt fysisk persons hemadress. En förutsättning för att i föreningsregistret införda uppgifter om personbeteckningens slutled och om en utomlands bosatt fysisk persons hemadress ska lämnas ut är att den som begär uppgifterna ger Patent- och registerstyrelsen en utredning om att uppgifterna skyddas på ändamålsenligt sätt. (28.6.2017/462)

Anmälan om registrering av en förening ( grundanmälan ) ska på det sätt som föreskrivs i 10 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) göras på en blankett för etableringsanmälan som har fastställts för detta ändamål. (28.6.2017/462)

I grundanmälan, till vilken stiftelseurkunden och föreningens stadgar ska fogas, ska anges fullständigt namn, personbeteckning, hemkommun och medborgarskap i fråga om föreningens styrelseordförande och namntecknare samt sådana eventuella begränsningar av namnteckningsrätten som avses i 36 § 3 mom. Om en person saknar finländsk personbeteckning anges födelsetiden. I fråga om utomlands bosatta personer anges hemadress i stället för hemkommun. Också alla andra styrelsemedlemmar får uppges i grundanmälan. (28.6.2017/462)

Styrelseordföranden eller någon annan myndig styrelsemedlem som anmälts till registret ska underteckna anmälan och försäkra att föreningen har bildats med iakttagande av bestämmelserna i denna lag. (29.6.2016/497)

När det gäller grundanmälan granskar patent- och registerstyrelsen om

(13.12.1994/1177)

Finns det enligt 1 mom. något hinder för registrering, men lämnas anmälan ändå inte utan prövning eller vägras registrering inte genast, skall den som gjort anmälan ges tillfälle att komplettera eller rätta den eller att avge förklaring. Detta skall ske inom en tid som patent- och registerstyrelsen fastställer. Annars förfaller saken, om inte något annat följer av särskilda skäl. Finns det hinder för registrering ännu efter att anmälan har kompletterats eller rättats eller förklaring har avgivits, skall registrering vägras. Den som har gjort anmälan kan dock ges en ny tidsfrist, om detta är motiverat. (13.12.1994/1177)

Om det inte finns hinder för registrering, skall föreningen registreras utan dröjsmål. (8.12.1995/1380)

När en förening har införts i registret, skall till dess namn fogas orden "rekisteröity yhdistys" eller "ry" som en förkortning av dessa ord eller, om föreningens stadgar är skrivna på svenska, orden "registrerad förening" eller förkortningen "rf".

Om föreningen i enlighet med 9 § har både ett finskt och ett svenskt namn, skall orden eller förkortningen fogas till det finska namnet på finska och till det svenska namnet på svenska. Om föreningen också har ett samiskt namn, fogas till namnet orden "registrerejuvvon searvi" eller förkortningen "rs".

En förening antecknas i registret på såväl finska som svenska, om föreningens stadgar har gjorts upp och anmälan till registret görs på bägge språken. I samband med grundanmälan eller anmälan om ändring av stadgarna eller inom en tid som anges genom förordning skall dessutom sändas in ett intyg av en auktoriserad translator om att stadgarna stämmer överens med varandra.

En anmälan ( ändringsanmälan ) ska enligt 11 § i företags- och organisationsdatalagen göras till registret när en förenings stadgar har ändrats samt när styrelseordföranden, någon annan i registret antecknad styrelsemedlem eller en namntecknare har bytts ut. Vid stadgeändring ska de ändrade stadgarna fogas till anmälan. På upprättande och undertecknande av anmälan ska i övrigt till-lämpas vad som i 48 § föreskrivs om upprättande och undertecknande av grundanmälan. Ändringsanmälan får undertecknas också av en person som är bemyndigad av den som är ansvarig för att anmälningarna görs. Dessutom får den som har avgått från sin i föreningsregistret antecknade post eller vars i registret antecknade uppdrag har upphört själv göra anmälan om detta. (28.6.2017/462)

En stadgeändring träder i kraft när den antecknas i registret.

När en ändring som gäller styrelseordföranden eller namnteckningsrätten har införts i registret ska ändringen anses ha kommit till en utomståendes kännedom, om det inte framgår att denne varken har eller borde ha haft kännedom om ändringen. Innan ändringen antecknas i registret kan den inte åberopas gentemot andra än dem som bevisligen hade kännedom om den. (16.7.2010/678)

När en förening upplöses skall styrelsens ordförande eller en likvidator anmäla detta till registret ( anmälan om upplösning ). Av anmälan skall framgå vilka som har varit likvidatorer och att likvidationen har slutförts.

Angående granskning av ändringsanmälningar och anmälningar om upplösning samt anteckning av dem i registret gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om granskning av grundanmälan och anteckning av den i registret.

Patent- och registerstyrelsen kan på ansökan av en förening eller dess stiftare på förhand granska stadgarna eller en ändring av dem ( förhandsgranskning ), om det finns skäl därtill med hänsyn till föreningens storlek, stadgeändringens betydelse eller någon annan sådan omständighet. Ansökan om förhandsgranskning kan också omfatta granskning av en sådan förenings stadgar som direkt eller indirekt hör eller avses höra till föreningen. (13.12.1994/1177)

På förhandsgranskningen skall tillämpas vad som ovan sägs om granskning av grund- och ändringsanmälan. Beslut som har meddelats vid förhandsgranskningen är bindande, utom när föreningen har ändrat de förhandsgranskade stadgarna eller stadgeändringarna så att ny granskning behövs. Beslutet gäller två år från meddelandet.

Oberoende av förhandsgranskning skall grund- och ändringsanmälningar göras så som ovan sägs. I anmälan skall också nämnas förhandgranskningsbeslutet och till vilka delar ändringar har gjorts i stadgarna efter förhandsgranskningen.

Har föreningen godkänt en förhandsgranskad stadgeändring oförändrad, kan den besluta att de förhandsgranskade stadgarna skall tillämpas på föreningens interna verksamhet under den tid förhandsgranskningsbeslutet gäller, även om stadgeändringen inte ännu har registrerats.

Om sökande av ändring i patent- och registerstyrelsens beslut som har fattats med stöd av denna lag stadgas särskilt. Ändring får dock inte sökas genom besvär i beslut som innebär att förhandsgranskning enligt 55 § inte företas. (13.12.1994/1177)

Den som anser att en förenings namn eller någon annan anteckning i registret kränker hans rätt, kan vid domstolen på föreningens hemort väcka talan mot föreningen för att få anteckningen upphävd.

Närmare stadganden om föreningsregistret, anteckningar i registret och behandling av anmälningar samt om förhandsgranskning utfärdas vid behov genom förordning.

En förening som inte har antecknats i registret kan inte i sitt namn förvärva rättigheter eller ingå förbindelser. Den kan inte heller kära eller svara.

För förpliktelser som följer av åtgärder som vidtagits på en oregistrerad förenings vägnar svarar personligen och solidariskt de som har deltagit i åtgärden eller beslutet. Föreningens övriga medlemmar svarar inte personligen för förpliktelsen.

I ett ärende som gäller en oregistrerad förening kan föreningen vid domstol eller annan myndighet företrädas av ordföranden eller styrelseordföranden eller av någon annan som sköter dess angelägenheter. En sådan person kan också lämnas meddelanden som är avsedda för föreningen.

Talan om upplösning av en oregistrerad förening kan föras mot en eller flera medlemmar i föreningen eller dess styrelse. Talan skall väckas vid domstolen på den ort där svaranden eller någon av svarandena har sin hemort.

I fråga om oregistrerade föreningar gäller i övrigt i tillämpliga delar 1–5, 10, 11, 43, 44, 60 och 62 §§.

Domstolen skall till patent- och registerstyrelsen sända meddelande om att en förenings tillgångar överlämnas till konkurs och om att konkursförfarandet i domstolen har avslutats samt om sina beslut med stöd av 41, 43, 44 eller 45 §. Domstolen skall också till patent- och registerstyrelsen sända meddelande om sådana laga kraft vunna beslut som upphäver anteckningar i registret eller i vilka det har konstaterats att ett föreningsbeslut som skall anmälas till registret är ogiltigt eller att ett sådant beslut inte får verkställas eller att verkställighetsförbudet återkallas.

Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs vid behov om domstolens skyldighet att göra anmälan om sina avgöranden till patent- och registerstyrelsen genom att registrera uppgifter om avgörandena i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem eller genom att överföra uppgifterna till Rättsregistercentralen för förmedling till patent- och registerstyrelsen. På registreringen och överföringen tillämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) och vad som föreskrivs med stöd av den. (14.5.2010/389)

Om överlämnande av en förenings egendom till konkurs beslutar föreningens styrelse.

Den som i strid med denna lag fortsätter verksamheten i en förening som har förklarats upplöst eller har fått tillfälligt verksamhetsförbud, genom att företräda föreningen eller handla på dess vägnar eller ta in nya föreningsmedlemmar eller ordna föreningsmöte eller på något annat sådant sätt fortsätter verksamheten skall, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag, för bedrivande av illegal föreningsverksamhet dömas till böter.

Den som till Patent- och registerstyrelsen lämnar en i denna lag avsedd anmälan eller försäkran som är falsk, ska dömas till straff enligt strafflagen (39/1889) . (12.12.2014/1098)

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

(3.2.2023/135)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Genom denna lag upphävs lagen den 4 januari 1919 om föreningar jämte senare ändringar.

Innehåller stadgarna för en förening som har registrerats innan denna lag träder i kraft bestämmelser som står i strid med denna lag, skall i stället lagen iakttas, om inte något annat sägs nedan.

Har en förening anmälts för registrering eller en anmälan om ändring av uppgifter i registret gjorts innan denna lag träder i kraft, skall anmälan handläggas och avgöras enligt den tidigare lagen. Även om anmälan om ändring av föreningens stadgar har gjorts efter att denna lag har trätt i kraft, skall föreningen registreras enligt den tidigare lagen, om föreningen har fattat beslutet om ändring av stadgarna innan den nya lagen trätt i kraft och föreningens ordförande har meddelat detta i anmälan.

Utan hinder av 1 mom. kan en förening efter det lagen har blivit stadfäst ändra sina stadgar med iakttagande av denna lag och göra en ändringsanmälan om detta till registret innan lagen har trätt i kraft. En sådan ändring av stadgarna antecknas i registret efter ikraftträdandet.

66 § har upphävts genom L 13.12.1994/1177 .

Vad som sägs i 20 § 2 mom. om viss minoritet tillämpas inte på en förening, om i dess stadgar innan denna lag träder i kraft har intagits en bestämmelse om något annat minoritetstal.

Om det då denna lag träder i kraft i en förenings stadgar ingår bestämmelser om förbundsomröstning eller om att proportionellt valsätt skall tillämpas vid val, men inte om det valsätt som skall tillämpas vid förbundsomröstning eller om hur proportionella val skall förrättas, skall vid förbundsomröstningen samt vid proportionella val iakttas det förfarande som föreningen beslutar om, tills saken har slagits fast i stadgarna.

Sammansättningen av en styrelse som har valts innan denna lag träder i kraft skall inom två år efter ikraftträdandet ändras så att den stämmer överens med 35 §.

Utan hinder av vad 36 § 3 mom. stadgar om begränsning av rätten att teckna föreningens namn är också en annan begränsning, som ingår i stadgarna för en förening som har registrerats innan lagen träder i kraft och som har antecknats i föreningsregistret, gällande tills begränsningen ändras.