15.12.1992

Föreningsbanken i Finland Ab:s ansökan

Föreningsbanken i Finland Ab har i en 15.5.1989 till länsstyrelsen i Åbo och Björneborgs län inkommen ansökan anfört att banken som pant hade mottagit ett 28.4.1986 daterat innehavarskuldebrev nr 1 på 150 000 mark och ett 17.4.1986 daterat innehavarskuldebrev nr 3 på 150 000 mark. Skuldebreven hade intecknats i affärsmannen B:s lägenhet Björkliden RNr 3:11 i Näsby i Houtskärs kommun och de hade pantsatts till säkerhet för bankens följande fordringar på Timo-Tuote Ky:

1) En 19.2.1988 till betalning förfallen växel nr 26553 på 10 000 mark jämte 6 procents ränta från 19.2.1988, provision 1/3 procent av växelns belopp och protestkostnader 100 mark,

2) en 20.3.1988 till betalning förfallen växel nr 24715 på 60 000 mark jämte 6 procents ränta från 20.3.1988, provision 1/3 procent av växelns belopp och protestkostnader 100 mark,

3) ett 18.11.1987 daterat skuldebrev nr 11378 på 30 000 mark jämte 16 procents dröjsmålsränta från 9.2.1988 och för tiden 19.11.1987 - 8.2.1988 ränta 766 mark jämte 16 procents dröjsmålsränta från 9.2.1988,

4) ett 20.11.1987 daterat skuldebrev nr 11402 på 120 000 mark jämte 16 procents dröjsmålsränta från 9.2.1988 och ränta för tiden 21.11.1987 - 8.2.1988 2 977 mark jämte 16 procents dröjsmålsränta från 9.2.1988, och

5) en regressfordran på 154 255,90 mark jämte 16 procents dröjsmålsränta från 2.5.1988 på grund av en 14.5.1986 daterad bankgaranti nr 70-8 i anslutning till ett 12 och 14.5.1986 daterat finansieringsavtal nr 2-50623.

Banken har anhållit att A:s lägenhet Björkvilla RNr 3:43, som genom styckning avskiljts från lägenheten Björkliden RNr 3:11, förklaras utmätt och säljs för erläggande av de ovan i punkterna 1 - 5 angivna fordringarna jämte lagsökningskostnader.

A:s bemötande

Länsstyrelsens beslut om inbegärande av bemötande var liksom bankens ansökan och en stor del av de handlingar som bifogats ansökan avfattade på finska. Då A var svenskspråkig och bodde i en svenskspråkig kommun borde länsstyrelsens expedition ha utfärdats på svenska och de till ansökan fogade handlingarna av banken ha översatts till svenska. Delgivningen av handlingarna hade därför inte skett på ett lagligt sätt och den kunde därför inte tillerkännas de rättsverkningar som en delgivning medför enligt 2 kap. utsökningslagen.

Beträffande huvudsaken har A anfört att bankens ansökan inte innehöll något konkret yrkande mot henne på betalning av ett preciserat belopp.

A hade 1963 köpt det område av vilket 1988 genom styckning hade bildats lägenheten Björkvilla RNr 3:43. Då de intecknade skuldebreven pantsattes hade bankens företrädare varit medveten om att A ägde det outbrutna området. Banken kunde därför inte åberopa panträtt till denna del.

A har på dessa grunder yrkat att ansökan skall avvisas eller förkastas.

Länsstyrelsens i Åbo och Björneborgs län utslag 4.4.1991

Länsstyrelsen har i sitt utslag, som avfattats på finska, beträffande A:s invändning att länsstyrelsens delgivningsbeslut inte delgetts henne lagligt konstaterat att en part har rätt att i egen sak använda sitt eget språk. Då länsstyrelsen avfattat sitt beslut på det språk sökanden använt och då beslutet jämte handlingar enligt ett på beslutet antecknat delgivningsintyg hade delgetts svaranden i enlighet med 11 kap. 9 § rättegångsbalken har länsstyrelsen förkastat invändningen.

Länsstyrelsen har i övrigt prövat ärendet. Bankens fordringar grundade sig på skriftliga handlingar och var förfallna till betalning. De inteckningar som hade fastställts i stamlägenheten efter det att det outbrutna området överlåtits belastade till fullt belopp även det outbrutna området och den av detta genom styckning bildade lägenheten oberoende av om borgenären och innehavaren av inteckningarna i stamlägenheten varit medveten om överlåtelsen av det outbrutna området då han mottog panten. Fastigheterna var därför pant för fordringarna. Länsstyrelsen har därför oaktat vad A i övrigt hade anfört med stöd av 2 kap. 1, 2 och 17 §§ utsökningslagen samt stadgandena i räntelagen förklarat lägenheten Björkvilla RNr 3:43 i Näsby i Houtskärs kommun utmätt för ovan nämnda intecknade skuldebrev på sammanlagt 300 000 mark jämte ränta och kostnader för erläggandet av Timo-Tuote Ky:s ovan under punkterna 1 - 5 nämnda fordringar och av lagsökningskostnader 1 800 mark.

Åbo hovrätts utslag 2.12.1991

A har genom besvär sökt ändring i länstyrelsens utslag och upprepat vad hon anfört i länsstyrelsen.

Hovrätten har genom sitt utslag, som även det var avfattat på finska, inte ändrat länsstyrelsens utslag.

Domskäl

Föreningsbanken i Finland Ab har enligt 3 § 1 mom. språklagen haft rätt att i egen sak använda sitt protokollspråk vid länsstyrelsen. Länstyrelsen har således enligt 3 § 2 mom. sagda lag inte varit skyldig att på bankens bekostnad låta översätta de av banken ingivna handlingarna.

Bankens lagsökningsansökan gäller en fastighet i Houtskärs kommun, som är svenskspråkig. Enligt 2 § 2 mom. språklagen är också länsstyrelsen svenskspråkig i fråga om Houtskärs kommun. I ett enspråkigt ämbetsdistrikt skall domstol och annan myndighet enligt 5 § 1 mom. språklagen utfärda expedition på ämbetsdistriktets språk. Högre rätt och myndighet skall enligt 8 § 1 mom. språklagen i varje enskilt fall utfärda expedition på det språk som den lägre myndigheten enligt språklagen använt. Länsstyrelsens och hovrättens expeditioner borde därför ha utfärdats på svenska.

Domslut

Länsstyrelsens och hovrättens utslag upphävs och ärendet återförvisas till länsstyrelsen som på anmälan skall uppta det till ny handläggning.